KRAVALLER. Jag hinner inte mer än googla på orden ”Upplopp i Husby”, innan jag läser den ena mer fasansfulla kommentaren än den andra.
En kommentar som får mig att reagera extra starkt när jag ser ett youtubeklipp där en ensam polis misshandlas. Är följande: ”Seriöst, varför tar inte polisen fram sitt vapen och skjuter dom en efter en? Hans liv var i fara för i helvete. Vem vet vad dessa gjort om han blivit liggandes medvetslös, antagligen fått ansiktet insparkat. ”
Polismannens liv var inte i fara och han sköt inte. Det hedrar honom. Såväl polismannens som ungdomarnas liv hade kunnat vara i fara. Precis som i Gottsunda och många andra förorter har den bristande dialogen varit ett alltför tydligt problem. Som förslag på lösning ser jag att fler poliser har en kontinuerlig dialog med i stället för om ungdomarna. Men inte bara poliser. Lärare, fritidsledare, coacher och naturligtvis föräldrar är också viktig.
Vad vi måste förstå är att det inte handlar om invandrare. Det hela handlar om arga, förvirrade och uppgivna människor. Det handlar om prioriteringar, resurser och politik. Om inte vi agerar genom att vägleda, visa ordet respekts innebörd och att vi alla är svenskar oavsett kulturella eller språkliga skillnader går det så här, bilar brinner och människor misshandlas. Vi måste intala dessa ungdomar att rätt metod inte är att kasta sten eller elda bilar genom att lyssna på ungdomarna och fördöma förkastliga och kränkande kommentarer från alla sidor.
Segregation leder bara till hat. Det ska inte behöva gå så långt att en polis eller någon annan blir misshandlad. Eller att vi accepterar hets mot folkgrupp, mordhot eller batongslag.
Jakob Lindén
Boden