SAMHÄLLETS VÄRDEGRUND. Replik på Rickard Malmströms kommentar 18/11, samt Johan Karlssons 10/11.
Ateisten Richard Dawkins gör ett misstag i sin bok Illusionen om Gud. Han konstruerar sin egen gudsbild och sedan förnekar han den guden. I ett av de tidiga inläggen i debatten här på insändarsidan om samhällets värdegrund och utgångspunkten för människans moral, gjorde Johan Karlsson samma misstag. Han presenterade en egen gudsbild som han hade konstruerat, bland annat efter sitt sätt att läsa Bibeln.
Den gudsbilden tar han med sig och lägger in i ett filosofiskat dilemma som han använder för att vederlägga påståendet att det är Gud som sätter den objektiva moraliska standarden. Karlssons gud är en nyckfull gud och därmed blir dilemmats utslag det som Karlsson önskar. Men därmed har han inte vederlagt någonting. Som kristen tror jag inte på vare sig Dawkins eller Karlssons gud.
Det går inte att läsa Bibeln hur som helst och det går inte heller att dra vilka slutsatser som helst av det man läser. Det är därför det finns teologi som inte förnekar det som står skrivet, men som förklarar det. En grundregel är att ”skrift förklarar skrift”. Jesus är den yttersta auktoriteten när det gäller vad som står skrivet i Bibeln. Då läser man den med stor behållning, för Jesus förnekar inget som står där, men han förklarar det och säger vad som gäller för oss som lever i dag.
Jesus säger till exempel ”Det står skrivet, men det står också skrivet ...”.
Han säger också ”... ni har hört att det är sagt (i Gamla Testamentet), men jag säger er ...” och så vidare”.
Och han säger även: ”Den som har sett mig, han har sett Gud.”
Jesus är verkligen rätt person att ge oss en rätt gudsbild.
När det så gäller evolutionsteorin vill jag påminna om att den är en tolkningsmodell av vår verklighet, men den är inte verkligheten. Dessutom handlar den om arternas uppkomst och utveckling, inte om universums och livets uppkomst. Uppkomsten av ett universum ur ingenting är något som bryter emot en grundläggande vetenskaplig princip, nämligen orsak och verkan. Och att detta universum hade de mycket speciella egenskaper som krävs för att liv skulle kunna uppstå, är ett problem för dem som har en ursprungsförklaring utan Gud. Ett försök att lösa det problemet är att tala om ett okänt antal parallella universa och i något av alla dessa fanns de grundläggande förutsättningarna för liv. Men då är problemet, att dessa universa inte är observerbara med vetenskapliga instrument.
Det är inte Gud heller, och då skulle vi lika gärna kunna tala om honom.
När det gäller en allmängiltig moral kan evolutionsteorin i sig inte kan ge några etiska principer. Om evolution och det naturliga urvalet handlar om styrka eller om ärftlig variation är av underordnad betydelse, för resultatet är detsamma:
Överlevnad på någon annans bekostnad, det är motsatsen till etik och moral.
Rickard Malmström jämför gener och datorer med varandra. Gener som ”leder till väldigt komplexa livsformer och till och med moral” och ”en dators ettor och nollor som kan bygga ganska komplexa system”. Ja, men någon programmerar dessa datorer, men gener och komplexa livsformer behöver ingen programmering.
Malmström bör vara försiktig med att beskylla mig för ”att vrida på sanningen på ett omoraliskt sätt”. Om gener är bärare av moral, då är det ju inte så långsökt att Jesus och Paulus talar om en allmängiltig och allmänmänsklig moral.
Här går en skiljelinje mellan evolution och skapelsetro. Skapelsetro ger oss inte enbart en förnuftsmässig och logisk förklaring till universums, livets och arternas uppkomst. Den ger oss också en förklaring och förankring av en allmängiltig moral, som är allmänmänsklig. Det innebär, att det räcker att vara människa för att kunna erkänna och efterleva den.
Bength Gustafson
Storvreta
Fotnot. I Bength Gustafsons inlägg 18/11 uppstod tyvärr ett syftningsfel i textredigeringen. Torbjörn Fagerströms citat återfinns i efterskriften i en nyutgåva av Charles Darwins bok Om arternas uppkomst som utkom 2000.