REPLIK. Cecilia Wikström (FP) argumenterar (UNT Debatt 20/7) för blockering av barnporrsidor på nätet. Eftersom jag har hört talas om Rikskriminalens barnporrbilder från flera olika håll, börjar jag undra hur många gånger denna grupp av poliser har rätt att utsätta ett spädbarn för att vara deras avskräckande exempel. Jag undrar också hur det kommer sig att polisen har rätt att utsätta politiker och andra för bilder som på grund av sin råhet etsar sig fast på näthinnan.
Därför är det befogat att fråga om ändamålet helgar vilka medel som helst. Cecilia Wikström (FP) medger: ”Ändamålet helgar inte alltid medlen – men allt är inte heller tillåtet bara för att det handlar om internet”. Det är verkligen sant. Frågan är dock om moralpaniken är mer legitim om den drabbar oss som ofta vistas på nätet, och om kraven på rättssäkerhet ska vara lägre för oss. Även om Cecilia Wikström reagerar på att andra intressen tror sig kunna dra fördel av vår vämjelse inför sadistiska barnporrbilder för att införa censur inom andra områden, vet vi att där verktyg finns för övervakning och kontroll är det bara en tidsfråga innan de används för annat än det som lagstiftarna först avsett.
Vi vet att Tiziano Motti, ledamot i EU-parlamentet (MEP), tagit initiativ till WD 29 eller Smile29, där de MEP:ar, som skrivit under, kräver att direktivet för datalagringen ska utvidgas att gälla alla sökningar på nätet. Alf Svensson (KD) sägs vara den ende svenske MEP:en som fortfarande finns med bland undertecknarna.
Cecilia Wikström har dragit tillbaka sin underskrift och dessutom föredömligt sänt ut en varning till andra MEP:sr, sedan hon fått klart för sig att texten om åtgärder mot barnporr kopplats samman med datalagringsdirektivet.
Motti menar dock att han med hjälp av denna deklaration ska sätta stopp för rätten att vara anonym på nätet. Många känner till att företrädare för producentföretag, som äger upphovsrätter, gör sitt bästa för att blåsa under övervakning och kontroll av barnporr, då de vet att en sådan spricka i motståndet mot statens intrång i medborgarnas liv underlättar deras krav på teknikens användning för sina syften.
Slutklämmen där Cecilia Wikström går i god för att ”det faktiskt går att både skydda barns integritet och självklara rättigheter och att samtidigt slå vakt om yttrandefriheten och ett öppet internet” reser dock den enkla frågan ”hur?”, när man ser vilka metoder, som tillgrips av dem som vigt sina liv åt jakten på barnpornografi och pedofiler. De drar sig inte ens för att lägga felaktiga uppgifter om antalet förövare och barnporrsajter i drottningens mun i samband med insamlingen för Världens barn.
Här är en annan fråga också på sin plats: Vilka intressen tjänar på att Cecilia Wikström och andra politiker förleds att tro att det finns försvarbara tekniska lösningar på detta problem?
Gun Svensson
Norrtälje, riksdagskandidat för Piratpartiet
UNT 25/7 2010