Vi är tre arkeologer som, i samband med en kurs inom arkeologisk kulturminnesvård vid Uppsala universitet, har granskat projektet Fullerö Park, som ska resultera i uppförandet av ett stort aktivitetscentrum söder om Storvreta utanför Uppsala. Vår granskning av projektet ur en kulturmiljömässig synvinkel har gjort oss kritiska till den exploatering av området som projektet innebär. Vi har behandlat frågor som angår kulturmiljön, fornlämningar i området och det vikingatida kulturarvet.
Vår slutsats är att projektet, om det utförs i enlighet med de nuvarande planerna, skulle göra kulturmiljön och det vikingatida kulturarvet mer skada än nytta. Det är alltså samhällsnyttiga värden som skulle ta skada.
Först och främst motsätter vi oss byggandet av parken i detta område, som angränsar till ett riksintresse, och som därmed har stor betydelse för Sveriges historia. Motiveringen för att utse området till ett riksintresse lyder:
”Centralbygd av stor betydelse för rikets historia med kontinuitet sedan bronsåldern och med monumentalt och traditionsbärande rikspolitiskt centrum under forn- och medeltid med kultplats, kungsgård och Sveriges första ärkebiskopssäte.” (Detaljplan för sydöstra Fullerö, Uppsala kommun 2010)
Vi menar att kulturmiljön i området skulle gå förlorad för alltid om Fullerö Park byggdes; dess unika helhetsbild av fornlämningsmiljöer med lång kontinuitet skulle förstöras.
Vi vill även upplysa om att det enligt svensk lag är allas ansvar att värna om kulturmiljön. Enligt den svenska kulturminneslagens första paragraf är det:
”... en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret for detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.” (KML 1998:950)
Efter att ha granskat detta projekt anser vi att de ansvariga inte har tagit tillräcklig hänsyn till denna lag.
Vi är även starkt kritiska till utformningen av den temapark som planeras. Enligt företaget Fullerö Park AB ska temat vikingar vila på två ben: fakta och fiktion.
Vi har tagit kontakt med de ansvariga för projektet och fått besked om att de ännu inte har någon sakkunnig kopplad till projektet. Dessutom har vi sett det designförslag som det amerikanska företaget Gary Goddard Entertainment har gjort åt dem. Detta förslag ger snarare en bild av den redan befintliga romantiserande 1800-talsvikingen än en mer vetenskapligt trolig bild av vikingen och vikingatiden.
Vi är oroliga för att parken, om den får detta utseende, kommer att spä på den redan felvinklade syn som folk i allmänhet har på vikingatiden. Är det inte meningen att förmedling av historia ska leda till nytänkande, snarare än att man bekräftar redan starkt rotade stereotyper? Vi ser bristen på faktaunderlag i den planerade utformningen av Fullerö Park som ett hot mot det vikingatida kulturarvet. Ska man behöva besöka den fornnordiska vikingen bland stenhus med kyrkfönster?
Som Rolf Jacobson skriver i UNT 25/1 2011 får vi hoppas att vikingen inte är hornprydd. Det är viktigt att förmedla en helhet av vikingatiden och inte bara visa upp stereotypa, råbarkade och mjöddrickande barbarer.
Avslutningsvis vill vi klargöra att vi absolut inte är emot fri etablering, nya jobbmöjligheter i kommunen samt nya bostäder med mera, tvärtom. Men inte till vilket pris som helst. Vi anser att diskussionen om Fullerö Park AB:s planerade bygge utanför Storvreta bör handla mer om hur vårt kulturarv behandlas.
Vår historia är viktig för oss alla, oavsett politisk färg. Vi är positiva till Fullerö Parks initiativ till att uppmärksamma vårt vikingatida kulturarv, dock måste det göras på kulturarvets egna villkor.
Det finns andra sätt man skulle kunna gå vidare på utan att orsaka betydande skador på vår kulturmiljö och kulturarv.
Vi vill uppmana de ansvariga för projektet och även allmänheten att aktivt ta ställning till denna kritik. Är det ingen som längre bryr sig om det svenska kulturarvet?
Emma Westin
Robert Davidsson
Zofie Andersson
masterstudenter i arkeologi, Uppsala universitet
UNT 27/4 2011