Den viktigaste frågan som kommer att diskuteras i landstinget under denna mandatperiod är om privata alternativ och konkurrens verkligen är svaret på alla utmaningar som sjukvården står inför. En annan är vilka konsekvenser utveckling får för en jämlik och patientsäker vård, för forskningen och utbildningen samt för Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköping. På måndag är frågan om fritt val och etableringsfrihet inom den specialiserade vården föremål för debatt i landstingsfullmäktige.
Hälso- och sjukvården i Sverige har präglats av omfattande valfrihetsreformer. Syftet sägs vara att stärka patienternas ställning i vården, förbättra tillgängligheten samt att marknadsstyrning och konkurrens leder till ökad ekonomisk effektivitet. Utformningen har varit olika från landsting till landsting. Den gemensamma nämnaren är varierande modeller av etableringsfrihet för privata vårdgivare och fritt val för patienterna. Inom primärvården är vårdval obligatoriskt. Nu pågår i flera borgerliga landsting en utveckling där vårdval även införs inom den specialiserade vården. Ett av dessa är Uppsala läns landsting.
När så genomgripande och omfattande förändringar av hälso- och sjukvården görs är det rimligt att kräva att den som argumenterar för förändringen kan luta sig mot någon form av evidens som talar för att privatiseringar leder till en bättre och effektivare vård. Men sådant stöd finns inte. Istället vilar den borgerliga reformivern på en vag föreställning om att vårdval är bra samt på näringslivets och enskilda förespråkares vittnesmål och tyckande.
Att valfrihetssystem i sig har ett värde för patienten kan diskuteras. Möjligheten att välja och byta vårdgivare är viktigt ur ett patientperspektiv.
Samtidigt visar Socialstyrelsens sammanställning att patienter har svårt att få information om olika vårdgivare och bedöma vad som skiljer dem åt. En överväldigande majoritet av patienterna väljer den vård som ligger geografiskt närmast. Vi anser att patientens ställning i vården måste stärkas som ett led i att förbättra hälso- och sjukvården.
Patientens rätt till information, gott bemötande och delaktighet i vården är tydligt föreskrivet i Hälso- och sjukvårdslagen men i praktiken känner sig många maktlösa. Detta måste tas på större allvar och patienten ska ha ett inflytande över sin vårdsituation. En sådan utveckling är möjlig att uppnå utan att införa etableringsfrihet för privata vårdgivare inom specialistvården.
Den som tror att införandet av fritt vårdval och etableringsfrihet för privata företag är oproblematiskt har grovt underskattat de långtgående effekterna av en uppsplittrad vård och att tillåta ?fri dragningsrätt på skattemedel?. Forskare, myndigheter och många samhällsorganisationer har återkommande pekat på risken med fritt val och etableringsfrihet. Det leder till ökad ojämlikhet och att en likvärdig vård inte kan erbjudas till alla.
Risken är stor att resurserna snedfördelas, vilket leder till att resursstarka individer gynnas framför mer resurssvaga. Fler privata aktörer i vårdkedjan och vårdplaneringen leder till fragmentering. En splittrad vård försvårar samordning, lagarbete och samverkan.
Samtidigt läggs ett orimligt stort ansvar på den enskilde patienten att själv samordna sin vård, något som kan äventyra patientsäkerheten ur flera aspekter. Forskare menar även att den ?fria dragningsrätten på skattemedel? tenderar att skapa en mycket kostnadsdrivande vård. Av dessa skäl valde den borgerliga regeringen, efter massiv kritik från flertalet remissinstanser, att avstå från att lagstifta om fritt val och etableringsfrihet inom den specialiserade vården.
Lokala och regionala förutsättningar måste också beaktas vid bedömningen av om fritt val och etableringsfrihet lämpar sig just i Uppsala läns landsting. Till skillnad från till exempel Stockholm så har vi ett universitetssjukhus och ett länssjukhus. Vi har ett patientunderlag som omfattar ungefär en sjättedel av Stockholms. Vårdproduktionen är därför mycket mer sårbar och små förändringar i patientströmmar får stora konsekvenser för sjukhuset.
Frågorna kring fritt val och etableringsfrihet inom specialistvården har varit många och svaren få och sällan övertygande från den borgerliga majoriteten. Tvärt om visar erfarenheter från övriga Europa att nackdelarna vida överstiger de förväntade positiva effekterna. Låt oss inte göra samma misstag!
Vi kan även notera att de fackliga organisationerna och Uppsala universitet ställt viktiga frågor som inte besvarats. Det gäller patientsäkerhet, kvalitet i vården, Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings förutsättningar att hålla en hög kvalitet och tillgänglighet samt förutsättningarna att garantera forskningen och utbildningen i samarbete med universitetet.
Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhuset, och ser ett stort värde i den kvalitativa och tillgängliga vård som i dag bedrivs där och på Lasarettet i Enköping. Det finns stora möjligheter att ytterligare utveckla vården på båda dessa sjukhus.
Alla patienter förtjänar en bra vård. Vi menar att det finns bättre sätt att åstadkomma patientinflytande, kvalitet och ekonomisk effektivitet än att införa fritt val och etableringsfrihet i specialistvården. Att göra långsiktiga investeringar, att formulera tydliga och realistiska mål och uppdrag för de befintliga verksamheterna, att främja samverkan och teamarbete samt att kontinuerligt granska och följa upp vården anser vi är den bästa vägen för att uppnå en god och tillgänglig vård.
Börje Wennberg
Vivianne Macdisi
oppositionslandstingsråd (S)
UNT 17/9 2011