Den kulturella sektorn behöver växa för att Uppsala län ska kunna behålla och öka sin attraktionskraft. Ökade resurser kan ges både av privata och offentliga aktörer, men en nu aktuell reform på kulturpolitikens område behandlar den statliga finansieringen av regional kulturverksamhet.
I Uppsala län har Uppsala kommun och Uppsala läns landsting alltid tagit ett gemensamt ansvar för kulturen. Huvudmannaskap och finansieringsansvar för viktiga kulturinstitutioner som Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum, Musik i Uppland och Uppsala Stadsteater har i samförstånd delats upp mellan kommunen och landstinget.
I dag ges statliga kulturbidrag på cirka 35 miljoner kronor direkt till tre av institutionerna som länet och Uppsala kommun har ett avtal om. Dessutom utgår statsbidrag till exempelvis länsbibliotek och konsulenter inom hemslöjd, film, dans och konst. Sammanlagt uppgår statsbidraget till ungefär 38 miljoner kronor.
Riksdagen har beslutat att de statliga kulturbidragen i framtiden ska läggas ihop länsvis i en portfölj. Tyvärr innebär inte reformen ökade anslag, men den är ändå ett sätt att synliggöra kulturen i regionerna.
Hur stora statsbidrag Uppsalas kulturportfölj kommer att innehålla blir ett resultat av hur framgångsrika Uppsalas företrädare är i dialogen med Statens kulturråd samt hur mycket resurser länets kommuner och landstinget själva är villiga att satsa på kulturen. För att få statsbidrag, måste man kort sagt vara beredd att själv satsa på kulturen.
Länets åtta kommuner lade år 2010 sammanlagt cirka 400 miljoner kronor på kultur. Uppsala kommun stod för drygt 280 miljoner av dessa, det vill säga kring 70 procent. Uppsalas höga andel beror på att kommunen tar ett stort kulturpolitiskt ansvar. I andra län framstår ofta staten som den stora kulturfinansiären, men så är inte fallet i Uppsala.
Staten bidrar till exempel med 15 miljoner i statsbidrag till Uppsala stadsteater, men det är först när Uppsala kommun går in med ytterligare 60 miljoner kronor som teatern ges förutsättningar att utveckla en hög konstnärlig kvalitet. Senare års satsningar, främst byggandet av Uppsala Konsert & Kongress visar också att Uppsala kommun har blivit något av länets kulturpolitiska lokomotiv.
I den statliga utredning som ligger till grund för förändringen (SOU 2010:11 Spela samman) betonas de regionala olikheterna i Sverige. Även om landstinget omnämns 346 gånger i betänkandet framhålls också tydligt, att finansiering och huvudmannaskap ofta har avtalats på olika sätt i olika län. Därför gäller beskrivningen av landstingets roll i portföljmodellen även det organ som landstinget delegerar beslutanderätten till.
För att den regionala kulturplanen för Uppsala län ska kunna bli tillräckligt attraktiv, behövs den kultur som Uppsala kommun kan bidra med. Därför bör enligt vår mening landstinget delegera uppgiften att fördela statsbidragen inom vårt län till ett nytt kommunalt samverkansorgan - länets kulturdelegation ? med representanter för landsting och länets kommuner.
Vi önskar att Uppsala kommun ges representation i länets kulturdelegation som på ett rimligt sätt motsvarar det ansvar kommunen tar för kulturens finansiering i länet. Vår utgångspunkt är också, att dagens statliga bidrag inte ska tas från de nuvarande institutionerna, utan förbättrade villkor för kulturen i länet ska åstadkommas genom nysatsningar.
Till länets kulturdelegation vill vi även föreslå att en kulturskapare eller en representant för det fria kulturlivet utses. Nomineringsrätten ska vara fri för länets alla kommunmedborgare. Dessutom kan vi se fördelar i att erbjuda ett eller båda av universiteten i Uppsala, som tar ett stort ansvar för kulturen och kulturarvet, en möjlighet att delta i länets kulturdelegation, om de så önskar.
Med en sådan sammansättning kan länets kulturdelegation bli en slagkraftig part i dialogen med Statens kulturråd om uppfyllandet av riksdagens och regeringens övergripande kulturpolitiska målsättningar. Vårt län går in i portföljmodellen först år 2013 och därför finns det fortfarande gott om tid att diskutera fram en gemensam överenskommelse.
Innan vi kommer så långt måste Uppsala kommun och Uppsala läns landsting även finna en lösning rörande ansvar och finansiering av de stora kulturinstitutionerna. Ursprungligen fördelades det ekonomiska ansvaret så att kommunens andel var 55 procent och landstingets 45 procent. Uppsala kommuns andel är nu 70 procent och räknar man in Uppsala Konsert och Kongress blir andelen så hög som 77 procent.
Tre kulturinstitutioner, som Uppsala kommun finansierar med sammanlagt cirka 99 miljoner kronor årligen, får bara 15 miljoner i statsbidrag. Landstinget finansierar två verksamheter med ungefär 30 miljoner kronor och erhåller för dessa cirka 20 miljoner i statsbidrag.
Vår önskan är att länets kommuner och landsting ska fortsätta traditionen att samverka om den uppländska kulturen och på så sätt bidra till kulturpolitikens förnyelse!
Mohamad Hassan
kommunalråd (FP) med övergripande ansvar för kulturfrågor, Uppsala kommun
Eva Edwardsson
ordförande i kulturnämnden (FP), Uppsala kommun
UNT 21/9 2011