Det finns skriande brist på lärare i vissa ämnen, framförallt de naturvetenskapliga ämnena matematik och teknik samt i moderna språk. Samtidigt utbildas varje år nya lärare ut i arbetslöshet inom samhällsorienterande och humanistiska ämnen.
Vi kräver därför en nationell översikt av utbildningsplatserna på lärarutbildningen och en dimensionering av platserna för att matcha antalet nya lärare inom alla ämnen efter arbetsmarknadens behov.
Vi ser stora problem med läraryrkets återväxt. I grund och botten beror bristen på lärare inom vissa ämnen på strukturella problem i skolsystemet med bristande arbetsmiljö och låg lön. Lärarnas Riksförbund kunde 2012 visa i rapporten ”Allt annat än lärare” att bristen förvärras av att det inom naturvetenskapliga ämnen, matematik, teknik och moderna språk finns andra yrken som konkurrerar med skolan om personer inom samma kompetensområden. Det är yrken som kan erbjuda bättre villkor och högre lön.
Mindre uppmärksammat är att vi inom andra ämnen har det motsatta problemet, det är många som vill bli lärare inom samhällsorienterande ämnen och humaniora och många blir också antagna till utbildningen. Det innebär att den som i dag tar examen som exempelvis historielärare har väldigt svårt att få jobb.
Det är i dag fler som söker till lärarutbildningen än tidigare, men ökningen har varit ojämnt fördelad över de olika inriktningarna. Söktrycket behöver höjas ytterligare som ett led i att öka lärarutbildningens och därmed läraryrkets status. Om söktrycket blir högre kommer det krävas högre betyg för att bli antagen.
Ju svårare det är att bli antagen desto högre motivation finns att både prioritera utbildningen högt gentemot andra utbildningar man söker, men också att faktiskt fullfölja utbildningen om man väl kommit in.
Det kommer då och då förslag från politiskt håll hur vi ska komma till rätta med den stora lärarbristen inom de naturvetenskapliga ämnena. Det är ofta någon “quick-fix” och det är sällan förslag som faktiskt skulle förändra situationen.
Inte sällan glöms dessutom ämnen som inte är naturvetenskapliga bort, som exempelvis moderna språk. En lösning på situationen måste vara strukturell, för det är ett strukturellt problem.
Det krävs åtgärder redan innan de blivande lärarna faktiskt har börjat på lärarutbildningen. Öka antalet utbildningsplatser inom de ämnena där det finns brist på lärare. Minska antalet utbildningsplatser inom de ämnena där det finns fler än arbetsmarknaden behöver.
Det handlar om att vårda lärarprofessionen. Vi kan inte fortsätta ha en situation där det finns en extrem brist på vissa kategorier av lärare, samtidigt som andra tar sin lärarexamen efter flera år på universitet och högskola bara för att jaga tillfälliga vikariat.
Det är slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser att låta detta pågå. Bristen på utbildade lärare i vissa ämnen tvingar andra lärare att undervisa i ämnen de inte utbildats eller att personer utan lärarutbildning används. Det är oansvarigt gentemot eleverna och bidrar också till att göra läraryrket mindre attraktivt.
Vi vill se en nationell översikt över antalet utbildningsplatser, och en plan för hur platserna på lärarutbildningen ska dimensioneras efter arbetsmarknadens behov regionalt och nationellt.
Det är ett viktigt steg på vägen för att höja statusen på lärarutbildningen och läraryrket.
Elina Halvarsson, ordförande Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, LR Stud
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund