I dagens Sverige berömmer vi oss ofta för vår fördomsfrihet och vår individualism. Vi vill bli bedömda utifrån våra egna prestationer och hur vi är som personer.
De flesta av oss skulle därför se det som direkt stötande om vi till exempel på vår arbetsplats inte skulle bli bedömda utifrån våra egna prestationer utan ifrån vårt kön, vår familjs ekonomiska situation, vilket land vi är födda i, var våra föräldrar kommer ifrån och vilken utbildningsnivå de har.
Trots att vi aldrig skulle acceptera det själva är det verkligheten för i princip alla barn och ungdomar i dagens Uppsala. Bedömningen kallas för Salsa-värde (Salsa = Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, red:s anm) och är till för att ge en, i brist på bättre ord, ”realistisk” bedömning av elevers chanser att uppnå godkända resultat i skolan.
Vi kristdemokrater är övertygad om att bruket av Salsa-värden för att utvärdera skolresultat bidrar till de svaga resultaten inom skolväsendet.
Salsa-värdena används i många kommuner för att utvärdera hur väl skolor lyckas. Men i stället för att titta på de faktiska resultaten så skapar man analysmodeller som innebär att pojkar, barn ifrån ekonomisk svaga familjer, utlandsfödda, andra generationens invandrare och arbetarbarn bara på grund av sin bakgrund inte förväntas uppnå godkända resultat. När man borde titta på de faktiska resultaten tittar man på Salsa-värdena.
Uppnår en skola ett så kallat nollresultat anses man ha lyckats. Har skolans elever god socioekonomisk bakgrund innebär ett nollresultat att i princip alla elever har fått godkända betyg, men kommer skolans elever ifrån ett svagt socioekonomiskt område innebär ett nollresultat att till exempel en fjärdedel av eleverna inte nått kunskapsmålen i skolan.
I Uppsala innebär Salsa-värden att Stenhagenskolan kan anse sig ha nått upp till sina mål även om mer än var tredje elever saknar godkända betyg. Det samma gäller för Valsätraskolan, medan Brantingsskolan och Almunge skola först kan känna sig nöjda om var fjärde elev saknar godkända betyg.
Vi är övertygade om att Salsa-värden riskerar att skapa och till viss mån redan har skapat en negativ förväntningsspiral som skadar skolan. När kommunerna skickar ut signalen till sina lärare att man ska ha olika förväntningar på olika elever bara utifrån deras bakgrund och när kommunerna utvärderar skolor, inte utifrån deras verkliga resultat, utan utifrån vilka elever som går på skolan så sänker man förväntningarna på vad som ska uppnås.
Sänkta förväntningar leder i sin tur ofta till att såväl lärare som elever sänker kraven på sig själva och att man blir nöjd om man når upp till de låga förväntningarna. På så sätt riskerar vi spiraler av ständigt sänkta förväntningar och sänkta krav.
Salsa-värdena låser in våra unga i falska stereotyper. Barns förmåga att lära sig är inte bunden till vilken bakgrund man har. Ja, bakgrundsfaktorer kan påverka hur lätt man har att lära, men de är inte avgörande.
Människan har av sin natur förmåga att lära sig och inte minst barn har lätt för att lära sig. Men genom bruket av Salsa-värden som utvärderingsmetod för skolan skapas en bild av att detta inte är sant för ett antal barn som är födda med ”fel” föräldrar.
På många sätt speglar Salsa-värdena det långa 70-talets idégods där människor inte sågs och behandlades som egna personer utan endast betraktades som en produkt av sina materiella förhållanden. På likartat sätt viskar Salsa-värdena att skolproblemen egentligen inte är kopplade till pedagogik, rektorer eller kunskapsinnehåll utan att dessa är ett resultat av ”ojämlika” ekonomiska villkor. Detta trots att vi vet att de som var elever i ett betydligt fattigare Sverige än dagens nådde upp till och de som i dag är elever i betydligt fattigare länder än Sverige kan uppnå goda skolresultat och inte var/är fastbundna av sina materiella förhållanden.
Att ha lägre förväntningar på en person utifrån kön, etnisk bakgrund och ekonomisk situation är inte omtanke. Det är lättja och en dålig ursäkt som politiker, skolledare och myndigheter kan använda för att förklara sina misslyckanden med skolan.
Till syvende och sist handlar det som så ofta annars om människosyn. Vill vi cementera samhället i olika kollektiv som inte är värda samma chans ja, då bör man jobba vidare med Salsa. För oss som kristdemokrater är det självklart att alla människor är lika mycket värda och att man förtjänar att bli sedd för den man är, de förutsättningar och mål man har, och få stöd därefter. Salsa representerar en avskyvärd människosyn som förstör barns och ungdomar chans att nå sina mål och drömmar i livet.
Uppsala borde göra upp med den logik och negativa förväntningar som föds genom Salsa-värden och återvända till de enkla och klara budskap som har starkt stöd bland föräldrar och medborgare. Att varje elev har rätt att bli sedd och bedömd som en egen person, och om en elev inte uppnår godkända resultat så har skolan misslyckats.
Vi tar nu vårt ansvar. Inför Alliansens budgetförhandlingar gör vi härmed klart en av våra viktigaste frågor. Vi kommer att verka för att Salsa-värdena slopas som mätinstrument inom skolan. Vi kristdemokrater sätter människan och hennes behov i centrum. Då kan vi inte acceptera denna typ av mätningar som i första hand sätter systemets behov i centrum. Alla barn kan, som minst, nå målen för godkänt i skolan. Därför är det också det vi ska mäta och utvärdera. Allt annat är bara att skapa ursäkter.
Ebba Busch
kommunalråd (KD)
Ulla Johansson
ledamot Barn- och Ungdomsnämden (KD)
UNT 12/4 2011