Bostadsrätter är en form av boende som fungerar mycket bra och bygger på att det man äger sköter man omsorgsfullt. I många bostadsrätter förekommer ganska mycket ”ideellt” arbete som har till syftet att minska kostnaderna och öka trivseln. I en hyresrätt har man betalat för att saker och ting ska finnas och fungera. Att blanda dessa två bostadsformer av boende är mycket olyckligt.
Med nuvarande regelverk är det inga problem att hyra ut sin bostadsrätt under en begränsad tid. Det man inte får är tillstånd att hyra ut på obestämd tid. Tryggheten för hyresgästerna är dock begränsad eftersom ägaren kan, med relativt kort varsel, åberopa att han vill bosätta sig där igen.
Min mor bor i Schweiz i en kanton där innehavare av bostadsrätter inte har några begränsningar alls att hyra ut. I hennes förening är fler än hälften av bostadsrättsinnehavarna inte bosatta i sina lägenheter och en del har aldrig varit det heller. Vissa bostadsrätter köptes in endast i lukrativt syfte.
Min egen bror har gjort det genom att belåna en villa han har haft länge och avkastningen är lysande i en något överhettad hyresmarknad. Konsekvensen av att de flesta bostadsrättsinnehavare inte bor i sina lägenheter är bland annat att ingen vill ställa upp och jobba i styrelsen. Dessa ägare kommer endast till årsmöten för att avstyra alla förbättringsprojekt som kostar pengar och inte är nödvändiga för husets överlevnad. Kortsiktiga vinstintressen gör att huset snarare långsamt förfaller än utvecklas till ett kostnadseffektivt och trevligt boende.
Föreningen har inte haft en ”legal” styrelse med tillräckligt antal ledamöter på flera år. Förvaltaren har ensam haft firmateckning med förödande ekonomiska konsekvenser som följd. Ordningsproblem är mycket svårare att åtgärda, eftersom man först måste övertyga uthyraren att vilja åtgärda problemen. När man försöker köpa en bostadsrätt får man konkurrera med spekulanter som inte ska bo där utan endast förränta sitt kapital.
Jag är förvånad över att alliansen som annars förespråkar valfrihet så ivrigt nu är beredd att offra valfriheten ”att välja en trygg bostadsform genom att äga den” för hundratusentals människor, i tron om att ”få loss” några få hyreslägenheter. Låt bostäder vara för boende inte för penningspekulanter.
André Peclard
UNT 26/10 2012