Moberg menar också att IFAU går i regeringens, socialdemokratins och fackets ledband. Utan att konkretisera säger han att IFAU "präglas" av att det är underställt näringsdepartementet och att "Med säker känsla rör sig rapportskrivarna inom ramen för det i socialdemokratins Sverige politiskt korrekta".
Ett forskningsinstituts oberoende kräver frihet ifråga om val av frågeställningar, val av metod, redovisning av resultat och former för publicering. Fyra av institutets 69 pågående projekt är regeringsuppdrag och "präglade" såtillvida att frågeställningarna är bestämda av regeringen. I de 65 övriga projekten har forskarna själva formulerat frågeställningen. För samtliga projekt gäller full frihet ifråga om val av metod, redovisning av resultat och publicering i IFAU:s rapportserier. Rapporterna publiceras när institutets utförliga kvalitetssäkringsprocess är avklarad. Inga hänsyn tas till vad som är en lämplig tidpunkt i förhållande till politiska eller andra händelser.
Att IFAU:s rapporter är socialdemokratiskt politiskt korrekt formulerade är nonsens. De många IFAU-utvärderingar som visar på låg effektivitet i olika arbetsmarknadspolitiska program har gjort IFAU mycket populärt inom oppositionen.
Moberg skriver att "... de fackliga organisationerna ... har inget att frukta från IFAU - tvärtom är de representerade i institutets referensgrupp". Syftet med referensgruppen är dock utbyte av information om aktiviteter inom IFAU:s verksamhetsområden och att ge medlemmarna tillfälle att föreslå idéer för framtida forskning. Det enda som IFAU förpliktigar sig till är att ta del av referensgruppens information och förslag. Även Svenskt Näringsliv är representerat i gruppen.
Mobergs försök att initiera en debatt om svensk arbetslivsforskning är lovvärt. Men hans grundlösa rallarsvingar kan inte rättfärdigas.
Erik Mellander
vikarierande generaldirektör vid IFAU