Nyligen kom Naturvårdsverket med ett mycket oroväckande besked. I en tid då klimatförändringarna av alla insiktsfulla bedömare världen över beskrivs som mänsklighetens stora ödesfråga har Sverige ökat sina utsläpp av koldioxid med ofattbara 11 procent mellan 2009 och 2010. Sveriges fjärde storstad och varje annan kommun måste nu intensifiera arbetet för hållbar utveckling.
En ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling är det övergripande mål som borde prägla politiken i Uppsala. Där är vi tyvärr inte i dag. Den ekonomiska, sociala och miljömässiga situationen kan sammanfattas ungefär så här:
- Efter ett mödosamt saneringsarbete kunde Uppsala kommun år 2005 för första gången på många år redovisa ett ekonomiskt överskott. I dag är vi i ett läge där Uppsala kommun återigen riskerar att gå med underskott.
- Det samtidigt som arbetslösheten bitit sig fast, utanförskapet består och barnfattigdomen ökar. Segregationen och klyftorna mellan kommunens olika delar och stadsdelar visar också att mycket återstår att göra innan utvecklingen i Uppsala är ekonomiskt och socialt hållbar.
- Om vi tittar på den årliga uppföljningen av de nationella miljömålen, och målsättningen att inom en generation lösa de stora miljöproblemen, måste vi i Uppsala sätta in långt fler åtgärder. Av de 16 miljömålen uppfyller vi i Uppsala endast två. Mer måste till för att begränsa klimatpåverkan, uppnå en giftfri miljö, hejda övergödningen och värna om ett rikt växt- och djurliv.
Mot denna bakgrund är det uppenbart att ett större politiskt engagemang, en tydligare styrning och en bättre uppföljning av kommunens arbete för hållbar utveckling måste till. Ett grundläggande problem med dagens styrning i Uppsala är att de olika dimensionerna av hållbar utveckling behandlas avskiljda från varandra. För att verkligen kunna tala om en hållbar utveckling måste samtliga tre dimensioner i begreppet behandlas samlat. Ekonomiska, sociala och miljömässiga beslut kan inte tas utan hänsyn till varandra.
I en motion till kommunfullmäktige föreslår jag en revidering av Uppsala kommuns hållbarhetspolicy. Den vi har i dag är fluffig och inte särskilt styrande. Jag föreslår också en bättre uppföljning av måluppfyllelsen i det årliga hållbarhetsbokslutet. Med relevanta nyckeltal, mätbara indikatorer och årliga fördjupningar kan hållbarhetspolicyn bli det kraftfulla styrdokument den är tänkt att vara.
Som en obligatorisk del av beslutsunderlaget i kommunfullmäktige ingår en redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av varje beslut. Den ordningen infördes för att uppnå en ekonomi i balans. Jag föreslår nu att även de sociala och miljömässiga aspekterna ska inkluderas i fortsättningen. Med en samlad bedömning inför varje beslut skulle vi åstadkomma en tydlig styrning för såväl den ekonomiska som de sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling.
För att få arbetet för hållbar utveckling att genomsyra Uppsala krävs inte bara tydliga mål och riktlinjer i form av politiska beslut. Det förutsätter även utbildning och lärande för hållbar utveckling, men inte bara bland politiker och anställda. Även näringslivet måste ta till sig dessa idéer och omsätta dem i praktisk verksamhet. Men viktigast är naturligtvis vad som händer i våra skolor och förskolor.
I Uppsala har lärares och skolledares engagerade arbete lett till att sex gymnasieskolor och lika många förskolor fått Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”. .
Med en vassare hållbarhetspolicy, bättre uppföljning av måluppfyllelsen och en större medvetenhet om konsekvenserna inför varje beslut samt inte minst utbildning för hållbar utveckling från förskola till universitet kan vi göra Uppsala till ett föredöme.
Uppsala har allt att vinna på att ta täten i arbetet för en hållbar utveckling. Inte minst för att det är där många av de nya jobben kommer att växa fram. I Uppsala har vi kunskaperna. Vi har tekniken. Vi har resurserna. Låt oss använda dem.
Carl Lindberg
för Uppsala socialdemokratiska kommunfullmäktigegrupp
UNT 12/1 2012