I dagarna fick 270 000 personer sitt antagningsbesked till en högskoleutbildning i höst, ett nytt rekord. Dessvärre möts inte detta av de nödvändiga ekonomiska medel som krävs för att dessa studenter ska få en högkvalitativ utbildning vid våra svenska lärosäten.
För att höja kvaliteten i utbildningen krävs ekonomiska resurser. Partierna måste backa upp sina löften om kvalitetshöjningar med konkreta finansieringsförslag. Vi kan konstatera att båda blocken har identifierat den högre utbildningens centrala roll för Sveriges konkurrenskraft.
Det finns en klar koppling mellan ekonomiska resurser och kvaliteten i den högre utbildningen som blir allt viktigare för utmaningarna i en globaliserad värld.
Värt att tänka extra på är att de 270 000 blivande studenterna kommer att vara yrkesverksamma i många år efter sin utbildning. Kvaliteten i utbildningen i dag påverkar Sverige i morgon.
Resurserna till grundutbildningen äts upp av otillräckliga anslagsuppräkningar. Läget är akut.
Sveriges förenade studentkårer visar i sin färska rapport Bättre grundutbildning – bättre välfärd, en rapport om resurser och kvalitet i den högre utbildningen att gapet mellan anslag till grundutbildning och kostnader för denna ökat sedan början på 90-talet. Konkret innebär det ökade gapet färre lärarledda timmar, stora undervisningsgrupper, för lite tid för god pedagogik och otillräckliga incitament för till exempel arbetslivsanknytning och internationalisering.
För att möjliggöra en snittnivå på minst 15 timmar lärarledd tid per vecka heltidsstudier krävs ett väsentligt resurstillskott till högskolan. Utöver de ökade medlen till forskning som genomförts krävs att statsanslaget ökas med en halv miljard per år under den kommande fyraårsperioden – totalt fem miljarder under nästkommande mandatperiod.
Såväl regeringen som oppositionen har aviserat kvalitetssatsningar i högskolan efter valet. De rödgröna lämnade under Almedalsveckan besked om 400 miljoner årligen till högre utbildning. Det är en betryggande summa men bara halvägs till målet.
Alliansen ger än så länge inte några besked i denna fråga annat att man vill bygga ett kunskapssamhälle. För Alliansen är kunskapslinjen central inför valet 2010. Väljarna behöver besked om hur Alliansen tänkt finansiera detta. Framförallt måste besked komma då högskoleminister Tobias Krantz menar att kvalitetssatsningar är prioriterat nästa mandatperiod vilket finansminister Anders Borg inte håller med om enligt ett uttalande under Almedalsveckan.
För att begränsa kostnaderna för kvalitetsutvecklingen av utbildningen måste kommande regering även tänka om rörande studentinflytandet. Detta kommer bli ekonomiskt kostsamt för lärosätena om tidigare systemet med ideell medverkan i utbildningen ersätts med sämre förankrade konsulttjänster utan direkt koppling till utbildningens innehåll.
Konflikten mellan grundutbildningsmedel och studentmedverkan drabbar kvaliteten så länge medlen är otillräckliga och fördelas genom lärosätet.
Dagens system går därför ut över exempelvis lärartäthet och andra insatser för att upprätthålla och stärka utbildningens kvalitet. Det är inte försvarbart att det kvalitetssäkrande studentinflytandet ska utarma utbildningskvaliteten.
Socialdemokraternas inbjudan till Sveriges studenter att diskutera studentinflytandets framtid är välkommet, men det krävs ofördröjd handling. Det saknas fortfarande lösningar på dagens problem med de kraftiga nedskärningar i studentinflytandet som skett. En lösning på detta kräver ytterligare 70 miljoner årligen samt ett nytt system för finansiering som uppmuntrar till en lokalt förankrad oberoende granskning av lärosätet.
Anslagen kan inte, som i dag är fallet, betalas ut av föremålet för granskning. Båda blocken måste ge besked om hur man vill utveckla kvalitetssäkrande studentinflytande.
SFS vill ha besked om följande:
l Alliansen måste visa på vad ambitionen om höjd kvalitet inom högre utbildning kommer kosta. I dag lovas mycket utan någon finansiering. Vad är Alliansen finansieringsförslag för att uppnå de uttalade mål man har för kvalitetsutveckling?
l Partierna måste visa handlingskraft rörande det kvalitetssäkrande studentinflytandet och bekänna sin avsikt. Ska det billigare ideella systemet säkras med finansiering eller ska systemet brytas sönder med omfattande kapitalförstöring till följd?
Beatrice Högå
ordförande Sveriges förenade studentkårer, SFS
Elisabeth Gehrke
vice ordförande Sveriges förenade studentkårer, SFS
Gabriel Ledung
ordförande, Uppsala studentkår
UNT 25/7 2010