Vi ser en tilltagande läkarflykt från primärvården, erfarna kollegor väljer att sluta, framför allt på landsbygden på grund av brist på resurser, stöd och utveckling. Läkaryrket är ett yrke där tid måste ges för fortlöpande utveckling och utbildning i arbetet för att kunna utföra ett skickligt och bra jobb. Detta ger en sjukvård med kvalitet och som fungerar.
Vi undrar därför följande:
Hur kommer politiker och tjänstemän medverka till att vi fortlöpande får tillräcklig kompetens för att utföra vårt arbete och inte leva på gammal utbildning som fort blir inaktuell då sjukvårdens framsteg går oerhört snabbt idag?
Landstinget har på gång en kompetensplan men där står om utbildningen av blivande läkare men föga om vidareutbildning av färdiga distriktsläkare/husläkare!
Hur kan man förbättra vidareutbildningen av distriktsläkare/husläkare och att vi får delta i utformningen av vår vidareutbildning, vi som bäst känner våra behov?
Vilka visioner och målsättningar finns för arbetsförhållanden och rekrytering av specialister i allmänmedicin samt yngre läkare? Vilka ekonomiska förutsättningar behövs för att möjliggöra riksdagsbeslut om ”1 distriktsläkare (husläkare)/1 500 listade”?
Detta för vi ska kunna vara både tillgängliga för befolkningen och ge bra vård till de svårast sjuka och att vi skall kunna erbjuda kontinuitet, det vill säga att man i stor utsträckning skall kunna träffa samma läkare varje gång, en person som känner ens tidigare historia.
De administrativa kraven på medarbetarna i primärvården ökar, hur kan möjligheten att följa upp och kontrollera verksamheten ske utan att tiden för mötet mellan läkare och patient försämras?
Hur ska, i dagens läge, prioritering mellan olika vårdbehov och kravet på tillgänglighet göras då resurserna är begränsade.
Vilken roll skall primärvården (vårdcentraler och allmänläkarmottagningar) ha i framtidens sjukvård i vårt län? Primärvården skall sköta den stora delen av sjukvården, som inte kräver sjukhusets resurser. Det är visat i internationell forskning att en sådan sjukvård med kontinuitet i kontakterna ger en minst lika bra sjukvård, men billigare.
I internationell jämförelse har dock Uppsala läns primärvård en svag ställning med knappa resurser till vård, utveckling och forskning.
Borde inte Uppsala län ha en ledande ställning, inte bara inom slutenvården (Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett), utan även inom primärvården?
Knut Bodin Göran Sohlgren
Vice ordförande i styrelsen för Distriktsläkarföreningen i Uppsala län ordförande i styrelsen för Svensk förening för allmänmedicin i Uppsala län