Missnöje, inte rasism, på landsbygden

Jag läste en artikel i UNT om hur folk röstat. Där målar man upp ett landsbygdsdistrikt i kommunen som ett SD-fäste. Det skrivs att var nästan var fjärde röstade på Sverigedemo­kraterna.

Missnöjesparti. Det är inte främmlingsfientlighet utan missnöje med hur de etablerade patierna hanterat landsbygden som ligger bakom Sverigedemokraternas framgångar, skriver Lars Bergquist.

Missnöjesparti. Det är inte främmlingsfientlighet utan missnöje med hur de etablerade patierna hanterat landsbygden som ligger bakom Sverigedemokraternas framgångar, skriver Lars Bergquist.

Foto: Anders Wiklund/TT

Uppsala2014-09-19 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är nog en ganska missvisande tolkning att få dessa att framstå som främlingsfientliga. Man har medvetet eller omedvetet negligerat att landsbygds­distrikten inom kommunen är missnöjda med kommunens agerande i ytterområdena av deras landsbygd. Allt koncentreras till tätorten, men skatten betalas lika mycket på landsbygden.

Man missar och struntar totalt i att ett annat parti tog nästan en en tredjedel av rösterna i detta område och en fjärdedel av rösterna i Knutby.

I Faringe-Bladåker hade Landsbygdspartiet (LBPO) 30 procent av rösterna och i Knutby 26 procent. Störst i båda dessa distrikt.

Detta om något visar att alla andra partier i dessa områden inte nått fram med budskapet de vill framföra. Eller inte framfört.

De höga röstetalen som SD och LBPO fick i dessa områden visar ett missnöje gentemot de etablerade partiernas politik.

Se på Sverige i helhet. Där man varit missnöjd med etablissemanget skördade SD mest framgång, och främst på landsbygden