UNT har i en serie artiklar granskat Försäkringskassan. Det är utmärkt, inte bara därför att regeringens sjukvårdsreform behöver följas upp. Än viktigare är att granskningen riktar ljuset mot en av vår tids mest försummade politiska frågor: människors hälsa.
Ingenting är viktigare för individen än god hälsa, men faktum är att ingenting heller är viktigare för samhället. God hälsa borde stå i fokus för den ekonomiska politiken, i stället för konkurrens och privatiseringar. Hälsan är nyckeln till ett hållbart samhälle.
Den debatt som vi har haft om höga sjuktal hade kunnat bli något bra, om den hade lett fram till ett större intresse för hur vi skapar och vidmakthåller god hälsa. Men tyvärr lägger nu regeringen all kraft på att kortsiktigt skära i kostnaderna för sjukförsäkringen. Rätten till ersättning ifrågasätts för långvarigt sjukskrivna. De straffas med försämrad ekonomi. Detta skapar inte bara stort mänskligt lidande för många enskilda människor. Det slår också på samhällsekonomin i stort.
Vi vet att låg inkomst i sig är förknippad med dålig hälsa. Om i vill främja en god folkhälsa bör vi därför se till att människor som är sjuka kan behålla en rimlig ekonomi.
Vi bör också kraftfullt verka för en mer jämlik inkomstfördelning i samhället i stort, i stället för att – som regeringen i dag gör – driva en politik för ökade skillnader och en större låglönesektor. Sjukvård måste få kosta. Förebyggande åtgärder måste också få stor vikt – från information till insatser för idrott och friluftsliv.
En politik för god hälsa bör därtill rikta större intresse mot arbetslivets villkor. Det finns i dag en föreställning om att god ekonomisk tillväxt kräver maximal konkurrens. Alla sektorer i samhället ska konkurrensutsättas, från förskola till vård.
Det finns många skäl att ifrågasätta denna konkurrensutsättning, inte minst därför att den många gånger inte alls leder till konkurrens utan till privata oligopol. Men också när åtgärder för konkurrensutsättning lyckas och konkurrensen ökar, måste goda effekter av maximal marknadskonkurrens i en sektor vägas mot de negativa effekter som kan uppstå för hälsan genom pressade löner och försämrade arbetsvillkor.
Forskning om ekonomisk tillväxt, över tid och i många länder, visar att den viktigaste faktorn bakom ökad tillväxt inte är maximal konkurrens utan god folkhälsa.
När land efter land under de senaste 200 åren har tagit steget från stagnation till ekonomisk tillväxt är det bättre hälsa och längre livslängd som har varit motorn. Låg dödlighet och god hälsa var också det som under 1900-talet – på endast några decennier – lyfte Sverige från att ha varit ett av Europas fattigaste länder till att bli ett av de rikaste.
Det viktigaste i dagens åldrande svenska samhälle är att främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, och i det hållbara samhället är god hälsa den viktigaste grundbulten.
De i Sverige som lider av ohälsa av olika slag ska mötas med en positiv politik – en politik som ger alla jämlika livschanser och som värnar en god livsmiljö både på jobbet och i livet i stort.
Lena Sommestad
tidigare miljöminister och riksdagskandidat (S)
UNT 5/7 2010