I en tid av ekonomisk tillbakagång och protektionism i flera europeiska länder har nationalistiska krafter allt mer högljutt torgfört en politik som handlar om att försöka skydda jobb i det egna landet. Men om man vill ha fler arbetstillfällen ska vi göra det rakt motsatta. Vi behöver mer av internationell handel och öppna gränser, inte mindre.
Det öppna svenska regelverket för arbetskraftsinvandring beskrivs ofta utifrån sina avvikelser, snarare än sin vardag. De som är emot arbetskraftsinvandring lyfter gärna fram icke-kvalificerade jobb och fuskande arbetsgivare. Visst kommer det också personer som gör traditionellt sett enklare arbeten, men många av dem stannar ofta en kortare period och den allra största delen är säsongsarbetare som bara stannar i Sverige i några månader.
Just nu har cirka 18 000 arbetskraftsinvandrare ett gällande arbetstillstånd i Sverige. När man ser statistiken över vilka människor som kommer hit och arbetar under en längre tid, och inkluderar förlängningar av arbetstillstånd, framträder en annan bild av arbetskraftsinvandringen. Den vanligaste arbetskraftsinvandraren är en IT-specialist från Indien.
Bara i Stockholm har över 5 000 högt utbildade personer just nu ett gällande arbetstillstånd, de flesta är dataspecialister eller ingenjörer. Det motsvarar ungefär hälften av det antal som utexamineras från landets samtliga tekniska högskoleutbildningar varje år. Att företagen väljer att rekrytera från tredje land visar på bristen på kvalificerad arbetskraft i Sverige.
Arbetskraftsinvandringen är därför ett viktigt instrument för att stärka konkurrenskraften i svenska företag i hela landet. Detta kan vi kombinera med uthålliga satsningar på att skapa mer intresse hos våra ungdomar för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och en forsknings- och innovationspolitik som stärker våra företag.
Arbetskraftsinvandringen rör dock inte bara storstäderna. En prognos som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån visar att nära varannan kommun i Sverige kommer att ha negativ befolkningstillväxt till 2035. Inflyttning av arbetskraft är ett sätt att möta denna nedgång.
Matchningen på arbetsmarknaden måste förbättras, det har Svenskt Näringsliv visat i tidigare studier. Men i många fall räcker inte det för att möta behoven. Inte heller utbildningsinsatser kommer att ge tillräckligt med kvalificerad arbetskraft på många områden i Sverige. Särskilt gäller detta personer med naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Såväl företag som staten har under många år arbetat aktivt i ett stort antal projekt för att locka fler ungdomar att läsa tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Trots detta saknas det ändå kompetent personal, särskilt i storstäderna. Arbetslösheten bland medlemmarna i Sveriges ingenjörer är i dag omkring en procent.
Det låga intresset för naturvetenskap och teknik återspeglas i arbetskraftsinvandringen till Sverige. Dataspecialister och civilingenjörer är två av de fem vanligaste yrkena bland arbetskraftsinvandrare i dag. Om företagen inte kan rekrytera denna kompetens i eller till Sverige blir alternativet tyvärr att verksamhet kan tvingas flytta till länder där fler har dessa utbildningar.
Så länge vi kan behålla och locka talanger till Sverige kommer vi att ha ett framgångsrikt näringsliv. Till skillnad från de länder som reagerar på skuldkrisen genom att begränsa arbetskraftsinvandringen bör Sverige fortsatt behålla ett öppet regelverk.
Annars riskerar vi att få betala ett högt pris i form av minskad konkurrenskraft och en allt svårare demografisk utmaning.
Åke Svensson
vd Teknikföretagen
Christer Ågren
vice vd Svenskt Näringsliv
UNT 15/2 2012