I eftermiddag presenterar EU-kommissionen sitt förslag på EU:s nya klimatmål för 2030. Hur förslaget ser ut och vad det innehåller är av enormt stor betydelse. Inte bara för utsikterna att motverka klimatförändringarna, utan också i högsta grad för Europas konkurrenskraft och ekonomiska återhämtning.
Trots ständiga försök att utmåla frågan som ett val mellan å ena sidan nödvändiga klimatåtgärder och å andra sidan jobbtillväxt pekar nämligen analyser på att de är positivt korrelerade. Utformade på rätt sätt kommer ambitiösa klimatmål att stimulera EUs konkurrenskraft.
Tyvärr ser inte utsikten för en sådan utveckling ljus ut. Det finns en stor konflikt mellan olika medlemsländer om huruvida EU ska ha endast ett bindande mål för växthusgasreduktion eller tre separata, bindande mål för utsläppsminskningar, utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering. Det anmärkningsvärda är att de länder som mest hårdnackat argumenterar för endast ett mål gör det utifrån positionen att det är det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet.
Kommissionens egen konsekvensanalys pekar på signifikanta skillnader i de förväntade resultaten av olika målsättningar. Med ett mål beräknas importen av fossil energi minska med sju procent, medan tre separata mål däremot minskar importen med hela 19 procent. Det motsvarar besparingar på över 500 miljarder Euro och ökar försörjningstryggheten för EUs energiintensiva industrier.
Ett mål beräknas vidare skapa omkring 680 000 nya jobb i EU, medan tre mål beräknas generera 1 250 000 nya jobb. Valet borde vara självklart.
Men det räcker inte bara med att ha tre mål. En central faktor för att 2030-målen ska bli en drivkraft för europeisk klimat-, energi-, jobb- och industripolitik är att ambitionsnivåerna blir tillräckligt höga. De nivåer som på förhand diskuterats (40-30-40) är alldeles för låga. Växthusgasutsläppen måste reduceras med minst 55 procent, målet för andelen förnybar energi bör vara 45 procent och vi behöver energieffektivisera med 40 procent.
Dessa mål korresponderar med både vetenskapens besked om nödvändiga utsläppsminskningar samt de incitament som banar väg för den förnybara energisektorn i Europa. För att nå EUs långsiktiga mål att begränsa klimatuppvärmningen till två grader 2050, måste växthusgasutsläppen minska med mellan 80-95 procent. Ett scenario enligt ”business as usual”, som vi landar i med endast ett mål och utan tillräckligt höga ambitioner för tre mål 2030, innebär i praktiken att EU kommer att misslyckas att uppnå sitt mål. Saktfärdigheten i klimatåtgärderna innebär vidare att kostnaderna kommer att accelerera ju längre tiden går.
Sveriges officiella position i frågan har hittills varit otydlig. Beskedet som lämnats av Energiminister Anna-Karin Hatt är att Sverige verkar för höga klimatambitioner i EU. Men trots EU-kommissionens målanalys, som dessutom bekräftats av Energimyndigheten, fanns Sverige inte med bland de åtta medlemsländer som uppmanat Kommissionen att föreslå tre bindande klimatmål.
Med tanke på det miljökunnande som finns i Sverige, vår teknik, vår industri och våra naturresurser, är det svårt att se annat än stora fördelar med ett Europa som satsar på grön omställning. Oavsett vad EU-kommissionen presenterar i dag vill vi därför se ett betydligt mer offensivt ställningstagande från regeringen. Tre bindande och ambitiösa mål är vad som krävs för att EU:s klimatpolitik ska vara förenlig med vetenskapliga slutsatser om nödvändiga åtgärder för att klara klimatutmaningen och bidra till stärkt konkurrenskraft. Det är nu hög tid för Sverige att tydligt ställa sig bakom den positionen.
Hans Nilsson, styrelseordförande för 100 % förnybart.
- 100% förnybart är ett industriinitiativ som samlar hela den förnybara industrin i Sverige samt de största miljöorganisationerna. 15 organisationer och företag samarbetar för att Sverige ska energieffektivisera och ställa om till ett 100% förnybart energisystem senast 2050.
Fakta EU:s klimatmål:
- Klockan 12 i dag presenterar EU-kommissionen sitt förslag på innehållet i EUs nya klimat- och energipaket. I det ingår de mycket omdebatterade klimatmålen för 2030.
- Debatten handlar dels om hur många mål EU ska ha (2020-målen är tre) till 2030 och dels om vilken ambitionsnivå målen/målet ska ha.
- Sveriges officiella position har hittills varit okänd, då regeringen valt att invänta kommissionens förslag.