Med tio månader kvar till valet sätter alliansregeringen ner foten och säger okej till lågprisflyg på Ärna flygplats. Men att verksamheten skulle vara i gång före valet tror ingen. Det enda vi därför vet med säkerhet är att i och med regeringens beslut blir frågan 2014 återigen en valfråga.
Att det tagit så lång tid för regeringen att komma till ett beslut vittnar om att hanteringen inte varit enkel. Men när miljöminister Lena Ek (C) och försvarsminister Karin Enström (M) skriver om regeringens ställningstagande på UNT:s debattsida skymtar inte minsta tveksamhet, inga nackdelar som vägts mot fördelar. Törs man inte redovisa vad man sett i den negativa vågskålen?
Ministrarna lyckas med konststycket att över huvud taget inte nämna ordet miljö på annat ställe än i miljöministerns titel. Inte ett ord om negativ miljöpåverkan eller varför man tycker att miljökonsekvenserna inte är tillräckliga för att motivera ett nej, inte ett ord om varför regeringen kört över sina egna sakkunniga miljöjurister.
I stället bollar ministrarna in helt andra frågor i artikeln, som att Ärna kan vara ett alternativ för tillfällig basering av helikopterstödet vid incidenter i kärnkraftsanläggningarna i Forsmark! På vilket sätt hänger den frågan samman med den del av ansökan som handlar om att tillåta kommersiell linjeflygfart på Ärna?
Centerpartiet och Moderaterna är helt enkelt inte i takt med tiden när man fullständigt bortser från klimatfrågan. Det som från början har varit svårigheten med processen är att ingen juridisk praxis utarbetats kring hur klimatfrågan ska hanteras vid den här typen av prövningsärenden, och en enkel slutsats för vissa har varit att eftersom klimatfrågan inte stoppat någon flygplatsetablering tidigare kan den inte heller göra det nu. Men det är ett för snävt synsätt. När positionerna flyttas fram för vår naturvetenskapliga kunskap, som till exempel mänsklighetens klimatpåverkan, måste detta rimligtvis få genomslag i samhället i övrigt. Faktum är att Miljöbalken öppnat för att väga in klimataspekten i miljöprövningar, och då måste det väga tyngre än tidigare praxis.
Samma förhållande gäller bullerstörning, där regeringen borde vara mer uppdaterad än att tycka att äldre tiders schablonmässiga bullerberäkningar är tillräckliga. Enkelt uttryckt är det inte medelbullervärden som stör, utan de bullertoppar som blir när väderförhållandena ur bullerspridningsperspektiv är som sämst.
Vad får regeringen att motsäga detta? Vad gäller utsläpp från flygplatsen till Fyrisån råder ännu stora frågetecken. Är de utsläpp som påverkat Uppsalas dricksvattentäkter enbart historiska, eller innebär placeringen av ett flygfält nära ån även fortsatta risker?
Över huvud taget borde regeringens syn på de frågeställningar som lyfts i överklagan ha varit i fokus för ministrarnas artikel. Det intressanta i sammanhanget är inte en ensidig repetition av fördelarna, utan vilka regeringens skäl har varit för att politiskt komma till en annan slutsats än de egna sakkunniga! Nu krymper man istället frågan till att handla om att infrastruktur för flygplatsen redan är på plats, och att det då vore samhällsekonomiskt vettigt att utnyttja den i så stor utsträckning som möjligt.
Dubbelfel! För att linjeflyg ska kunna etableras på en militär flygplats krävs tvärtom omfattande investeringar, både på själva flygplatsen och vad gäller kommunal infrastruktur. Och oaktat detta, om maximalt utnyttjande av flygplatsen vore regeringens önskemål - varför upphäver man då inte de restriktioner som nu trots allt finns i tillståndet? Nej, även för alliansregeringen finns andra avvägningar än att maximera nyttjandegraden.
Den främsta lärdomen av regeringsbeslutet är dock att Miljöbalken måste formuleras skarpare beträffande hur klimatfrågan ska hanteras vid avvägningar. Om skärpt klimatlagstiftning nästa mandatperiod blir resultatet av att nuvarande regering inte ser hur illa klimatmålen rimmar med ökat flyg har i alla fall något positivt kommit av detta felsteg. Och så länge det finns en majoritet i Uppsala kommun som inte tänker subventionera lågprisflyg på Ärna är utsikterna för denna etablering mycket små.
Niclas Malmberg riksdagskandidat (MP)