Uppsala behöver mer effektiva trafiklösningar i takt med att staden växer, detta är givet. Förslaget med en bro för biltrafik över ett av de mest känsliga och unika naturområdena i Uppsalaregionen, vid Ultuna mellan Kungsängsbron och Flottsundsbron måste dock anses som ett mindre bra förslag.
Naturvärdena i det aktuella området där ett nytt broläge föreslås talar för sig själva. Men för ordningens skull kan det ju informeras om att området från övre föret i Fyrisån och ner till Flottsundsbron är uppehållsplats för tusentals fåglar av en mångfald arter från april tom november. Anledningen till detta är den utbredda våtmark som den översvämmade Fyrisån utgör under vår och försommar. Samtidigt är det ett uppskattat rekreationsområde för Uppsalaborna sedan över hundra år.
Området är helt klart ett unikum och det vore ett enormt misstag att låta området skäras itu av en broförbindelse som inte på något avgörande sätt utgör en lösning för den växande fordonstrafiken. När den nuvarande Kungsängsbron byggdes så föregicks också detta också av en intensiv debatt och resultatet kan i dag beskrivas som en mindre lyckad satsning.
Kungsängsbron utgör i dag ett nålsöga eller förträngning av trafikflödet mellan de västra och östra statsdelarna.
Det finns endast ett körfält i vardera riktningen medan anslutande vägar från båda sidor är mer eller mindre flerfiliga, dessutom är sträckan trafikerad av en betydande del långsamtgående fordon, traktorer, grävmaskiner etcetera. Sommartid ska den dessutom öppnas för sjötrafik, vilket ytterligare stoppar upp fordonstrafiken.
Vi som var verksamma i byggbranschen i början på åttiotalet när Kungsängsbron byggdes insåg redan då att utförandet av bron var en felsatsning. Dessutom utgör den inget förskönande inslag i landskapsbilden.
Nu är det nära att ytterligare ett misstag ska begås om den föreslagna bron vid Ultuna blir verklighet. Den är inte bara onödig ur trafiksynpunkt. Det värsta är att den kommer att trasa sönder ett unikt naturområde som kommunen samtidigt vill göra till naturreservat.
Kommunens och landstingets planer på utbyggnad av ett antal tusen nya bostäder på Rosendals och Ulleråkersområdet kommer att sätta ytterligare press på bättre trafiklösningar, men helt klart står dessa inte att finna ute vid Ultuna, utan det kan enkelt förutspås att dessa nya bilburna innevånare söker sig den närmaste och naturliga vägen över Fyrisån via Kungsängsbron. Det är en ren tankevurpa att bygga en bro vid Ultuna.
Bättre förslag är i stället att bygga en dubbelfilig högbro med segelfri höjd på minst 20 meter som ersättning för den nuvarande Kungsängsbron.
Därifrån är det raka spåret ut till den eftertraktade E 4:an. En bro som kan tjäna som förlaga och som dessutom är mycket vacker är Trästabron i Roslagen med segelfri höjd på 17 meter som förbinder fastlandet med Väddö, ta en titt på denna. En vackert utförd högbro utgör dessutom ett positivt och förskönande inslag i landskapsbilden.
Bygg en ny klaffbro vid Flottsund med utförande som den nya Hamnspången, eller ännu hellre en högbro även där och komplettera med en flatbottnad färja vi Ultuna för cykel och gångtrafik - ett pittoreskt inslag i naturområdet samtidigt som det gott och väl det fyller efterfrågat behov.
Detta skulle ge en betydligt mer attraktiv inseglingsränna till Uppsalas centrala delar.
Anlägg därutöver en angöringsbrygga vid Ultuna varifrån man kan till fots kan nå den nyanlagda Ultunaparken och Wooden Garden, dessa mycket vackra skapelser som få Uppsalabor tycks ha upptäckt.
Det här rimmar mycket bättre med kommunens ambitioner att skydda Åriket, locka båtturister in till den planerade nya gästhamnen intill Islandsfallet och Stadsparken samt bevara ett stycke unik natur i ostört skick.
De här lösningarna blir säkerligen mer ekonomiskt fördelaktiga och kommer för lång tid framöver att lösa behovet av ökad fordonstrafik.
Släpp inte in ”bocken” i årummet vid Ultuna. Överge tanken om en bro vid Ultuna då detta stråk inte är en naturlig sträckning för någon betydande del av den växande fordonstrafiken.