Efter valet 2010 tillsatte Centerpartiets partistyrelse en valanalysgrupp, som tydligt identifierade ett behov av en genomgripande idédebatt i Centerpartiet. Partiet har gått från att enbart vara ett intresseparti för landsbygdens folk, till ett modernt och idéburet parti som vill diskutera gamla och nya idéer inför framtiden.
Vi har ett tydligt uppdrag att försvara de svagaste i samhället, driva en stenhård miljöpolitik, se till så att hela landet kan leva och att näringsliv är starkt i hela landet med många småföretag. I förslaget till idéprogram finns en tydlig sådan profil, men även förslag inom andra områden.
Under den senaste tiden har Centerpartiets programarbete mötts av ett osedvanligt stort medieintresse. Under 2011 och 2012 arbetade M och S fram förslag till var sina idéprogram. Vem minns över huvud taget något av den debatt som borde ha förts då, inte minst i medierna?
Den aktuella debatten visar att Centerpartiets idéprogramsförslag är intressant och utmanande. Dessutom är det tydligt att vårt parti är relevant för många människor i Sverige både inom och utom partiet. Det finns onekligen en hel del ganska provocerande skrivningar i förslaget som jag uppfattar som stolligheter. När man lyssnar på programgruppens ordförande Per Ankersjö i lördagsintervjun den 12 januari i P1, får man en större förståelse för idén bakom provokationerna. Ankersjö är i intervjun mycket tydlig med vad han och gruppen velat åstadkomma; att få i gång en debatt om de långsiktiga målsättningarna och idéerna i Centerpartiet.
Centerpartiet har alltid stått på den enskildes sida, mot onödig centralmakt, privat och offentlig maktkoncentration. Vi har en stark tradition ända sedan partiet bildades 1912 av att värna frihet för den enskilda människan och rätten att fatta egna beslut så långt möjligt. I vårt parti finns även en övertygelse om att värna välfärden för alla medborgare och för att vi på olika sätt bland annat via skatter, ska bidra till en stark grundtrygghet för alla.
Frihet är viktigt för individen, men ansvar för det gemensamma är lika viktigt för ett framgångsrikt Sverige. Idéprogrammet betonar tydligt den avgörande betydelsen av ett starkt samarbete med den ideella och privata sektorn för att framgångsrikt kunna lösa välfärdsuppdraget.
I programmet saknas dock en tydlig bild av hur en grundtrygghet bör se ut. Det är ett mycket tveksamt förslag att grundtryggheten ska se olika ut i olika kommuner och regioner. En av nationalstatens viktigaste funktioner är att garantera likvärdighet för medborgarna. Inte minst ur ett landsbygdsperspektiv måste detta uppfyllas. Staten ska blanda sig i hur välfärdsuppdraget löses genom relevant lagstiftning.
Statlig styrning genom lagar och regler, ska garantera offentlig service för hela vårt land. Programmets grundinställning, att statlig styrning alltid ska ifrågasättas, är bra och kärnan i förslaget är den enskildes rätt att välja mer själv, vilket är utmärkt. Det gemensamma ansvaret för samhällsutvecklingen måste förtydligas.
Visionen om en allt större öppenhet mot omvärlden är verkligen värd att bejaka. Under de senaste åren har Sverigedemokraterna tillåtits att sätta agendan i dessa frågor – samtidigt som Moderaterna och Socialdemokraterna tassar fram med filttofflor i debatten. Det är viktigt med ökad rörlighet för kapital, varor, tjänster och människor. En ökad globalisering bidrar starkt till att lyfta människor ur fattigdom i utvecklingsländer.
Nya svenskar har tillfört oändligt mycket av nya resurser och inte minst nya perspektiv. Att som i programmet föreslå en helt fri och oreglerad invandring är dock i nuläget orealistiskt. Det finns ett starkt samband mellan bra integration och en väl fungerande arbetsmarknad med lägre trösklar för inträde, integration och språkkunskaper.
Sverige måste även ha ett mer robust välfärdssystem som klarar eventuella påfrestningar. Den tidigare införda möjligheten till arbetskraftsinvandring är positiv och bör behållas. Idéprogrammet pekar ut en bra kompassriktning för partiets arbete i dessa frågor.
Programmets avsnitt om miljö och grön tillväxt är bra. Partiprogrammet som beslutas efter idéprogrammet måste skapa tydlighet när det gäller hur det ska kosta företag mer att inte tänka på miljön och klimatet. De gröna näringarnas betydelse för klimatomställningen bör även betonas tydligare.
Förslaget om ett plattare skattesystem är tveksamt. Det är relevant med en progressivitet i beskattningssystemet. De som tjänar mer bör betala en högre skatteandel än de som tjänar mindre. En viktig drivkraft för att arbetslinjen ska kunna realiseras är att de med de lägsta inkomsterna får minskande skatt. Samtidigt bör pensionerna för de med lägst pension höjas. Det kan skapa en tydligare rättviseprofil i idéprogrammet, helt i linje med Centerpartiets socialliberala tradition.
Förslaget om privatliv, giftermål och arvsrätt är rent nonsens. Det är ogenomtänkt och saknar helt barnperspektivet. Att ta bort arvsrätt och tillåta månggifte skulle på ett radikalt sätt försämra skyddet för de mest utsatta. Hela ramverket för familjerätten skulle tas bort och göra barn och makar delvis rättslösa.
Per Ankersjö pekar ut detta förslag som en ”indikator” på att ”staten inte ska blanda sig i människors privatliv för mycket”. Han kan ha en viss poäng i detta, men det blir tyvärr ett löjeväckande resultat. Förslaget om att slopa skolplikten förefaller ogenomtänkt. Även i detta förslag saknas barnperspektivet. Har verkligen programgruppen haft barnens bästa för ögonen?
Innehållet i idéprogrammet är i huvudsak bra och satt igång en härlig debatt värd att bejaka.I media framställs denna idédebatt som en oförsonlig kamp mellan nyliberaler och socialliberaler. Inget kan vara mer fel. Det finns ett starkt engagemang för verklig dialog och jag är övertygad om att det nya idéprogrammet kommer att uppnå sitt syfte: Ett starkare och mer tydligt Centerparti.
Jacob Spangenberg
kommunalråd (C) Östhammars kommun
UNT 17/1 2013