Varje gång jag skriver om biobränslen, tycks det dels vara några som känner sin näring hotad och som med siffror om Sverige vill försvara sin verksamhet, dels några som känner sin verksamhet ifrågasatt. Låt mig börja med att lugna Kjell Andersson (UNT 1/10).
Sverige är ett litet skogrikt land och svenska skogsägare får gärna använda sin skog för att göra biobränslen. Det löser dock inte världens problem ? därtill är Sveriges konsumtion av fossila bränslen alldeles för liten. Det ger oss heller ingen moralisk rätt att mästra andra länder. De flesta länder kan nämligen inte göra som vi. För varje invånare i Sverige finns det två och en halv hektar produktiv skogsmark. I världen finns det totalt två hektar mark (inklusive Antarktis och Sahara) för varje människa.
När det sedan gäller Troell med flera (UNT 5/10) så noterar jag först och främst att de alla ägnar sig åt ekologisk ekonomi, och jag vill inte ifrågasätta deras kunskaper om hur ekologiska system förändras när klimatet förändras. När det gäller klimatets framtida förändringar är de dock lika beroende av andras forskning som jag är. Även om de inte direkt kallar oss lögnare, så hävdar de att vi framför en lögn ? jag tänkerinte bemöta sådana beskyllningar med motanklagelser.
Låt mig sedan konstatera att klimatförändringar alltid har förekommit och kommer alltid att förekomma. Dessa medför alltid förändringar av de ekologiska systemen och därmed för mänskligheten. Speciellt kan man konstatera att perioder av klimatförsämringar ofta lett till krig. När maten inte räckt så har människor flyttat på sig, något som orsakat konflikter med dem som tidigare fanns där. Oavsett vad som orsakar förändringarna är det därför angeläget att studera konsekvenserna.
Troell och hans medförfattare hänvisar till det rådande kunskapsläget och om det aktuella kunskapsläget vore så enkelt som de låter påskina så skulle naturligtvis all seriös klimatdebatt ha tystnat för länge sedan. Sant är att de datormodeller som IPCC stöder sina projektioner på förutsäger en uppvärmning och det är också sant att dessa modeller inte kan förklara den uppvärmning som skedde mellan 1970 och 2000 utan att ge koldioxiden en väsentlig roll. Det är dock lika sant att dessa modeller inte kan förklara den lika kraftiga uppvärmningen mellan 1910 och 1940 ? trots att koldioxiden inte ökade. Modellerna förutsåg heller inte att uppvärmningen efter 2000 skulle ta en paus på minst tio år.
I många miljoner år har medeltemperatur och koldioxidhalt följts åt men tvärtemot vad de flesta tror så har det alltid varit temperaturen som ändrats först och koldioxiden som följt efter. Den främsta anledningen till att debatten fortsätter är därför att många seriösa forskare och debattörer inte anser att tvivelaktiga modeller ska få ursäkta en människofientlig politik.
När jag skriver att om koldioxiden är ett problem, är biobränslen inte lösningen, så beror det på att om vi ska ersätta en ansenlig del av de fossila bränslena med biobränslen från världens skogar så går det åt väldigt mycket skog. Och resten av världen är långt ifrån lika skogrik som Sverige.
Dessutom kommer en viss del av detta kol att hamna i haven, vilket innebär att det kol som finns tillgängligt för produktion av biomassa på land långsamt minskar vilket på sikt innebär en utarmning av växtligheten på land.
Något som alltid förbluffat mig är att det är så svårt att förklara ett dynamiskt förlopp så att andra förstår det. Jag brukar ibland påpeka att även om alla kvinnor i världen skulle föda lika många barn som nu, men om de väntade fem år med att föda sina barn så skulle världens befolkning öka långsammare. Det förstår alla. Men om jag skriver att om ved får ligga på marken och multna i 25 år innan koldioxiden återvänder till atmosfären så ökar koldioxidhalten i atmosfären långsammare ? då möts jag genast av protester. Ändå är båda dessa påståenden lika sanna.
Sten Kaijser
professor emeritus Uppsala universitet
UNT 11/10 2011