För mycket stress på jobbet är dåligt både för hälsan och för ekonomin, menar Jonas Arlebäck.
Hösten 2024 väntas präglas av fortsatt ekonomisk oro med lägre tillväxt och ökad arbetslöshet. I ett sådant läge ökar tyvärr risken för fler pressade medarbetare runt om på Sveriges arbetsplatser, vilket kan leda till ohälsa och i förlängningen även högre sjukskrivningstal. Även om ekonomiska utmaningar självklart måste hanteras, är det nu ytterst viktigt att vi tillsammans agerar på ett sätt som skapar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det handlar såväl om ett större fokus från våra politiska beslutsfattare som att fler företag måste arbeta förebyggande med hälsoinsatser.
Hållbarhetsrapportering är ett viktigt verktyg men det krävs fler åtgärder. Vi ser nämligen oroande tendenser inom arbetslivet som skapar behov av handlingskraft. I vår senaste arbetshälsorapport där 2 500 svenskar har medverkat, uppger hela 62 procent att de har upplevt fysisk smärta relaterat till jobbet under det senaste året. Samtidigt har även 53 procent haft psykiska besvär relaterat till jobbet under det senaste året. Därtill märker vi även av en ökad oro i samhället genom att våra uppdrag inom krishantering blir allt fler, bland annat med koppling till organiserad brottslighet.
Ohälsan är påtaglig i vårt dagliga arbete. Tillsammans med en ekonomisk osäkerhet skapas därmed något av en perfekt storm för ohälsa inom arbetslivet och samhället i stort. Så här kan vi inte ha det.
Det är inte bara moraliskt rätt, det finns också tydliga ekonomiska fördelar för arbetsgivare genom det som vi kallar för planerad hälsoekonomi. Låt oss titta på ett företag med 20 anställda och en omsättning på 20 miljoner kr/år, och där genomsnittslönen är 450 000 kronor/år. Med ett genomsnittligt sjuktal blir produktionsbortfallet 22 procent och kostnaden för sjukfrånvaron närmare 1,5 miljoner kronor per år. Det finns alltså tydliga ekonomiska incitament med förebyggande hälsoarbete.
Ska vi få stopp på utbränningarna så måste politiken agera, det skriver Jonas Arlebäck.
Till sist har vi samhället som tjänar på att människor är i arbete och mår bra, vilket genererar jobb och skatteintäkter i stället för vårdkostnader och bidrag. För att förändra situationen i ekonomiska orostider föreslår vi nu följande konkreta åtgärdslista som kan skapa ett mer välmående och hållbart arbetsliv.
- Nationell plan
Vi vill se en nationell plan för ett hållbart arbetsliv med tydliga regeringsuppdrag till myndigheter inom områden som arbetsmiljö, näringslivsfrågor samt vård och omsorg.
- Klassificering av arbetsgivare
Det ska märkas att ett företag arbetar för god hälsa. På samma sätt som kreditvärdighet och energiåtgång tydliggörs, föreslår vi därför en klassificering av arbetsgivare utefter hur de arbetar för ett hållbart arbetsliv. Den här betygsättningen kan användas av arbetsgivare, inte minst för att locka till sig kompetens. CSRD-rapporteringen kan även med fördel utgöra basen för klassificeringen.
- Undervisning i hälsa
Inrätta hälsa som ett gränsöverskridande ämne i svensk skola, som följer med i både teoretiska ämnen som matematik och fysik samt mer praktiska ämnen.
- Politiskt fokus
Sverige behöver en hälsominister och ett hälsodepartement. Idag sorterar hälsofrågorna under socialdepartementet, vilket inte är tillräckligt. Likväl som vi har en sjukvårdsminister måste hälsofrågorna lyftas på ministernivå. Framför allt för att öka fokus på frågorna och för signalvärdet.
- Lägg över mer ansvar på företagshälsovården
Vi är redo inom företagshälsovården. Ge oss därför ökade möjligheter att agera bredare som första instans för svenska folkets hälsofrågor.
Fler behöver förstå att hälsa och välmående individer är grunden för ett välfungerande samhälle. Förebyggande insatser behövs alltid, men i orostider fyller de en än viktigare funktion. Vi uppmanar därför såväl politiker som näringsliv att anta utmaningen. Tillsammans kan vi vända utvecklingen och skapa förutsättningar för minskad ohälsa inom arbetslivet och samhället.