Tiden går rasande fort. Hundra dagar som näringsminister med besök på tio olika orter i landet för att träffa företagare och få deras bild av vilka framtidsutmaningar vi står inför.
Min framtidsresa, som jag kallar den, kommer att fortsätta under hela min tid som minister och partiledare, men redan nu kan jag se att utmaningarna påminner om varandra oavsett vilka företagare jag möter.
Det ekonomiska tumultet i vår omvärld oroar, eftersom Sverige är ett exportberoende land. Höga kostnader att anställa gör att den som behöver mer personal avstår. Svårigheter att hitta rätt kompetens leder till att planerad expansion pausas.
Men oavsett om besöket varit i Enköping eller Karlskrona har den viktigaste frågan varit ungdomsarbetslösheten.
Hur ska Sverige klara av att möta framtiden, om morgondagens vuxna hamnar i utanförskap redan i dag? Frågan är befogad. Sverige har länge haft en ungdomsarbetslöshet som ligger över EU-snittet. Under november 2011 var drygt 119 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa. Det motsvarar drygt 20 procent. Men den höga ungdomsarbetslösheten beror i första hand inte på den svaga ekonomiska utvecklingen. I Sverige är den hög oavsett konjunkturläge.
Regeringen har vidtagit viktiga åtgärder för att möta problemen. Halverad arbetsgivaravgift, lärlingsprovanställning och halverad restaurangmoms för att nämna tre av åtgärderna. De är alla angelägna insatser, men det räcker inte.
Mina första 100 dagar som näringsminister har gett några inspel som jag kommer att ta upp med mina kollegor i regeringen. Det är dags att vi samlas runt frågan och lyfter på alla stenar.
Ett problem är att Sverige har en föråldrad arbetsrätt som motarbetar unga. Detta är en fråga där vi tycker olika både inom och utom regeringen, men där lägets allvar kräver att vi kommer upp ur skyttegravarna.
När nu näringslivet och facken diskuterar frågan så måste politiken kunna visa samma öppenhet i de trepartssamtal som behövs.
De företagare, föräldrar och ungdomar som jag möter vill att 2012 blir det år då reella samtal om en modern och mer flexibel arbetsrätt förs, så att fler får känna tryggheten av att ha ett jobb att gå till. Det behövs fler broar mellan utbildningen och arbetslivet. Mer praktik, lärlingsutbildning och entreprenörskap i skolan är viktiga reformer som vi jobbar med, men företagande måste få en större plats i utbildningssystemet. Här borde regeringen och näringslivet kunna mötas för en rad enkla åtgärder.
Som näringsminister vill jag se fler unga som skapar sig sitt eget jobb genom företagande.
Hela 40 procent av de unga kan tänka sig att starta eget framför att ta en anställning, men bara fyra procent tar steget.
Jag vill därför diskutera möjligheten för alla gymnasieelever att testa eget företagande genom Ung företagsamhet (UF), en möjlighet som i dag inte erbjuds alla elever. En annan insats som skulle kunna växlas upp är entreprenörslärlingar, där en ungdom får gå bredvid en företagsledare för att på sikt kunna köpa och ta över verksamheten. Den här typen av insatser behövs när nästan 30 000 företag riskerar att läggas ned inom fem år, eftersom ingen väntas ta över.
Det här är endast ett axplock av förslag och vi behöver göra mycket mer.
Det är inte alltid lätt, men politikerns uppdrag är att ha kraft och mod att satsa på åtgärder för framtiden. Inget är så viktigt för framtiden som våra unga.
Jag kommer därför inte bara att ägna kommande 100 dagar – utan varje dag – åt att kämpa för att fler unga ska kunna känna friheten och tryggheten av att ha ett jobb att gå till och en lön att leva på.
Annie Lööf (C),
Näringsminister
UNT 7/1 2012
Hundra dagar som minister. Politikerns uppdrag är att ha kraft och mod att satsa på åtgärder för framtiden, skriver Annie Lööf.