Förra veckan tog ministrarna Gunilla Carlsson (M), Birgitta Ohlsson (FP) och Tobias Billström (M) ett riktigt bra initiativ. Regeringen har beslutat att ge Konsumentverket 2,75 miljoner kronor för att inrätta en hemsida där migranter kan jämföra kostnader för att föra över pengar till anhöriga utomlands. (UNT 14/9). Behovet för detta är stort. I dag är det som konsumentminister Birgitta Ohlsson tidigare konstaterat knepigt, krångligt och kostsamt att skicka pengar från Sverige.
Nya biståndsministern Hillevi Engström har nu möjlighet att följa upp detta initiativ. Sverige bör också agera internationellt. Skärpt internationell lagstiftning för att försvåra terrorfinansiering gör att storbanker som brittiska Barclays hotat strypa alla transaktioner till Somalia. Biståndsorganisationer aktiva i Somalia har protesterat mot beslutet som de menar kommer ha förödande konsekvenser i ett av världens mest utsatta länder.
Pengar från somalier i exil, remitteringar, är en livlina för hundratusentals familjer. Många är beroende av remitteringar för att kunna köpa mediciner och betala skolavgifter. För många internflyktingar är remitteringar den enda inkomsten.
Den internationella lagstiftningen gör inte tillräcklig skillnad på små och stora summor. Det är inte rimligt att migranter som skickar små belopp åt gången ska utsättas för samma granskning som företag som för över hundra- eller tusenfalt större summor.
På plats i Somalia och andra länder kan det svenska biståndet fungera som en hävstång för att förstärka remitteringars utvecklingseffekt, till exempel genom att användas som säkerhet för mikrokrediter.
I våras genomförde Global Utmaning en serie intervjuer bland nyanlända i tre svenska städer. Nyanlända gör stora uppoffringar för att kunna skicka hem pengar. Tack vare stor uppfinningsrikedom och starka nätverk bland landsmän kan de hjälpa dem där hemma och samtidig få fotfäste i Sverige. Remitteringarna är ofta en del av ett transnationellt försäkringssystem, och samma person kan vara både mottagare och sändare av remitteringar under olika faser av livet.
”Vi har bestämt att vi alla ska hjälpas åt så att alla har det lika bra” säger en kvinna från Irak som vi intervjuat. Biståndspolitiken måste ta tillvara på denna vilja hos migranter att bidra till utveckling och fattigdomsbekämpning.
Den nya biståndsministern letar säkert efter en fråga där hon kan göra avtryck. Här är en där hon kan göra skillnad för Sveriges kanske viktigaste biståndsgivare: alla de människor som genom att skicka hem pengar med mycket små resurser ger ovärderliga bidrag till fattigdomsminskning och utveckling.
Lisa Pelling
doktorand i statsvetenskap och utredningschef på Arena Idé
Veronica Nordlund
nationalekonom och programchef på Global Utmaning
UNT 20/9 2013