En solig dag i december befinner jag mig på Vasahusets vind. Ljuset sipprar in genom små fönster och avtecknar sig tydligt i det byggdamm som gör luften tät. Den huvudsakliga ljuskällan är lampor som byggarbetarna placerat ut för att se var de ska hacka och borra. Väggar ska rivas och nya uppföras. Befintligt bjälklag ska tas bort och ersättas med nytt. Hela vinden ska isoleras. Nya fönster ska sättas in.
Byggarbetet har bara pågått i en vecka men största delen av det gamla stengolvet har redan hunnit hackas bort. Ett stort fönster har också hunnit läggas in. Genom fönstret ser jag Domkyrkan och Slottet torna upp sig i eftermiddagssolen.
Vinden är stor, luftig och har högt till tak. Vad som slår mig är att vinden inte luktar gammal vind. I stället är luften frisk, om man bortser från byggdammet och lite fågelavföring i ett hörn.
Mäklare Rakel Hatz visar var dörren till en av de planerade lägenheterna kommer att vara. Om ett drygt år kommer det att finnas 29 inflyttningsklara vindslägenheter här.
Redan år 1906 när Vasahuset började uppföras var projektet utmärkande för sin tid och för Uppsala, både till storlek och kostnad. Att arkitekten valde bygga huset i jugendstil var också originellt eftersom denna stil inte var vanlig i varken Uppsala eller dåtidens Sverige. I dag ägs huset av fastighetsbolaget Setune. Vd:n Michael Pettersson är initiativtagare till vindsprojektet.
– Jag fick idén att bygga bostäder på vinden redan år 2007 men då var tanken att det skulle vara större lägenheter.
Att det nu i stället blir 29 ettor på 26–35 kvadratmeter beror på att byggnadsreglerna gällande mindre lägenheter ändrades 2014. Vinden, som tidigare fungerade som förråd för hyresgästerna, är i dag ett plan men har högt i tak. Den höga takhöjden gör det möjligt att placera om takbjälkarna och bygga bostäder på två plan.
Redan tidigt i processen involverades Rakel Hatz från mäklarbyrån Eklund Stockholm New York (ESNY).
– Vi har fått många förfrågningar om att förmedla objekt i Uppsala, men vi ville att det första vi gjorde här skulle vara något riktigt speciellt, berättar Rakel Hatz.
Att Vasahuset Vindar är det första objekt mäklarbyrån, som nyligen sålde Sveriges dyraste lägenhet, tar sig an i Uppsala säger en del om hur slutresultatet kommer bli.
Konceptet för lägenheterna har tagits fram av Michael Pettersson tillsammans med Rakel Hatz och ESNY. Tanken är att vindsvåningarna ska bli lika tidlösa som Vasahuset varit det senaste århundradet. Därför kommer de utformas med material och ytskikt av hög kvalitet för att hålla över en lång tid.
– I minst hundra år, fastställer Michael Pettersson och Rakel Hatz med ett skratt om vindsvåningarnas livslängd.
Alla lägenheter kommer ha samma interiör men olika planytor eftersom de anpassas efter hur de ursprungliga murstockarna och takbjälkarna är placerade. Så mycket som möjligt av de ursprungliga materialen och detaljerna på vindsvåningen kommer behållas och det kommer även att märkas i lägenheterna. Interiören, som kommer att domineras av marmor och trä, anpassas efter de ursprungliga murstockarna och takbalkarna. Varje detalj, från dörrhandtag till ljusknappar och belysning, är noggrant utvalda för att passa in i helheten.
– Det ska vara hotellkänsla över lägenheterna, enligt Michael Pettersson.
Även de allmänna utrymmena behandlas med omsorg. Tanken är att upplevelsen ska börja redan i entrén till trapphuset för att nå sin kulmen i vindsvåningens hall där det ska finnas en konstutställning.
Till skillnad från hyreslägenheterna på 180–260 kvadrat som redan finns i Vasahuset kommer vindslägenheterna att säljas som bostadsrätter. Inflyttningen blir enligt plan första kvartalet 2017.