UngefĂ€r var tredje tugga vi Ă€ter Ă€r pollinerad av ett bi. Utan bin skulle nĂ€stan 80 procent av den mat vi köper i affĂ€ren försvinna. OcksĂ„ vĂ„ra trĂ€dgĂ„rdar Ă€r Âberoende av de smĂ„ medhjĂ€lparna.
â Man tar det lite för sjĂ€lvklart. Blommor odlar vi för att vi tycker att de Ă€r fina. Vi har frukttrĂ€d och bĂ€rbuskar för att de ger skörd, men vi glömmer bort att det inte sker av sig sjĂ€lvt. Ska det bli frukt och bĂ€r sĂ„ behövs det i stor utstrĂ€ckning pollinatörer som besöker dem, sĂ€ger trĂ€dgĂ„rdsintendent Per Erixon.
Under 2018 fokuserar Uppsala linneanska trÀdgÄrdar sÀrskilt pÄ pollination och pollinerande insekter, i syfte att öka kunskapen om pollinatörernas betydelse, och att hjÀlpa dem pÄ traven. TrÀdgÄrdsmÀstaren Irene Israelsson hÄller till inne i Botaniska trÀdgÄrdens uppdrivningsvÀxthus, dÀr hon planterar och driver upp vÀxter som senare ska placeras ut i trÀdgÄrdarna. Just nu Àr det sÀrskilt fokus pÄ vÀxter som lockar pollinerande insekter.
â Ăven om det alltid Ă€r viktigt kommer vi i Ă„r att ha extra mycket blomster tillsammans med köksvĂ€xttrĂ€dgĂ„rden, för att tydliggöra det viktiga sambandet mellan frukt och pollinatörer. Vi kommer ocksĂ„ att ha sĂ€rskilda pollineringsrabatter, sĂ€ger hon och visar upp en stickling av en buddleja, eller fjĂ€rilsbuske, som just lockar till sig fjĂ€rilar.
De kanske viktigaste pollinatörerna nÀr det gÀller fruktodling Àr bin frÄn bikupor, som sköts om av biodlare. Dessa bin flyger lÄnga strÀckor och pollinerar en stor areal. Hot mot pollinatörer, pÄ grund av exempelvis brist pÄ nektar eller förekomst av skadedjur, har stor betydelse för fruktskörden.
â Man mĂ€rker det dels pĂ„ hur mycket frukt man fĂ„r, men ocksĂ„ pĂ„ hur frukten blir. Om det Ă€r dĂ„lig pollination kan frukten bli skev och se konstig ut, sĂ€ger Per Erixon.
LĂS MER: HĂ€r dödades 20 000 bin i Enköping
LĂS MER: SĂ„ bygger du ett eget vĂ€xthus
Förutom bin som lever i bikupor finns ocksÄ mÄnga vilda arter i naturen, som man som enskild person kan dra nytta av. SolitÀrbin, som alltsÄ lever ensamma och inte i ett bikupesamhÀlle, flyger inte sÄ lÄngt och kan verka lokalt i den egna trÀdgÄrden.
NÄgot man kan göra pÄ sin egen tÀppa Àr dÀrför att skapa boplatser för de frilevande bina. Per Erixon visar upp ett litet trÀhus fullt med hÄligheter, tvÄ till fjorton millimeter breda, dÀr honorna kan lÀgga sina Àgg.
Exempelvis murarbin samlar pollen och nektar och placerar dem i en liten klump inne i hÄligheten. De lÀgger sedan ett Àgg och sÄ en ny klump med nektar. SÄ fyller de pÄ och lÀngst ut murar de igen för att skydda Àgg och larver. SÄ smÄningom klÀcks Àggen och de som ligger ytterst blir hannar, pÄ grund av solens vÀrme.
â De hĂ€r husen mĂ„ste man fĂ„ ut tidigt, nĂ„gon gĂ„ng nu i mars. Man bygger ett sĂ„dant hĂ€r litet hus och kan fylla det med till exempel avsĂ„gad bambu, eller bara borra hĂ„l i plankbitar. Det viktiga Ă€r att det blir ganska djupa hĂ„l, för en del bin kan vara krĂ€sna, och att det Ă€r flera hĂ„l samlade. Ăven om de bor en och en sĂ„ gillar de att det finns andra som bor i nĂ€rheten, sĂ€ger Per Erixon.
Men det Àr inte bara pollinatörerna som behöver trivas i trÀdgÄrden för att skörden ska bli sÄ god som möjligt. Andra djur, som vi kanske helst hade varit utan, har ocksÄ de en viktig roll i ekosystemet. Exempelvis tvestjÀrtar Àr skadedjursbekÀmpare och Àter bladlöss.
â En kommersiell odling har mycket fokus pĂ„ avkastning och likriktning, och dĂ„ fĂ„r man större problem med sjukdomar. Men i en trĂ€dgĂ„rd har man möjlighet att ha en ganska varierad miljö. BĂ€st Ă€r att ha sĂ„ stor mĂ„ngfald som möjligt, för att gynna olika arter, sĂ€ger Irene Israelsson.