Ungefär var tredje tugga vi äter är pollinerad av ett bi. Utan bin skulle nästan 80 procent av den mat vi köper i affären försvinna. Också våra trädgårdar är beroende av de små medhjälparna.
– Man tar det lite för självklart. Blommor odlar vi för att vi tycker att de är fina. Vi har fruktträd och bärbuskar för att de ger skörd, men vi glömmer bort att det inte sker av sig självt. Ska det bli frukt och bär så behövs det i stor utsträckning pollinatörer som besöker dem, säger trädgårdsintendent Per Erixon.
Under 2018 fokuserar Uppsala linneanska trädgårdar särskilt på pollination och pollinerande insekter, i syfte att öka kunskapen om pollinatörernas betydelse, och att hjälpa dem på traven. Trädgårdsmästaren Irene Israelsson håller till inne i Botaniska trädgårdens uppdrivningsväxthus, där hon planterar och driver upp växter som senare ska placeras ut i trädgårdarna. Just nu är det särskilt fokus på växter som lockar pollinerande insekter.
– Även om det alltid är viktigt kommer vi i år att ha extra mycket blomster tillsammans med köksväxtträdgården, för att tydliggöra det viktiga sambandet mellan frukt och pollinatörer. Vi kommer också att ha särskilda pollineringsrabatter, säger hon och visar upp en stickling av en buddleja, eller fjärilsbuske, som just lockar till sig fjärilar.
De kanske viktigaste pollinatörerna när det gäller fruktodling är bin från bikupor, som sköts om av biodlare. Dessa bin flyger långa sträckor och pollinerar en stor areal. Hot mot pollinatörer, på grund av exempelvis brist på nektar eller förekomst av skadedjur, har stor betydelse för fruktskörden.
– Man märker det dels på hur mycket frukt man får, men också på hur frukten blir. Om det är dålig pollination kan frukten bli skev och se konstig ut, säger Per Erixon.
LÄS MER: Här dödades 20 000 bin i Enköping
LÄS MER: Så bygger du ett eget växthus
Förutom bin som lever i bikupor finns också många vilda arter i naturen, som man som enskild person kan dra nytta av. Solitärbin, som alltså lever ensamma och inte i ett bikupesamhälle, flyger inte så långt och kan verka lokalt i den egna trädgården.
Något man kan göra på sin egen täppa är därför att skapa boplatser för de frilevande bina. Per Erixon visar upp ett litet trähus fullt med håligheter, två till fjorton millimeter breda, där honorna kan lägga sina ägg.
Exempelvis murarbin samlar pollen och nektar och placerar dem i en liten klump inne i håligheten. De lägger sedan ett ägg och så en ny klump med nektar. Så fyller de på och längst ut murar de igen för att skydda ägg och larver. Så småningom kläcks äggen och de som ligger ytterst blir hannar, på grund av solens värme.
– De här husen måste man få ut tidigt, någon gång nu i mars. Man bygger ett sådant här litet hus och kan fylla det med till exempel avsågad bambu, eller bara borra hål i plankbitar. Det viktiga är att det blir ganska djupa hål, för en del bin kan vara kräsna, och att det är flera hål samlade. Även om de bor en och en så gillar de att det finns andra som bor i närheten, säger Per Erixon.
Men det är inte bara pollinatörerna som behöver trivas i trädgården för att skörden ska bli så god som möjligt. Andra djur, som vi kanske helst hade varit utan, har också de en viktig roll i ekosystemet. Exempelvis tvestjärtar är skadedjursbekämpare och äter bladlöss.
– En kommersiell odling har mycket fokus på avkastning och likriktning, och då får man större problem med sjukdomar. Men i en trädgård har man möjlighet att ha en ganska varierad miljö. Bäst är att ha så stor mångfald som möjligt, för att gynna olika arter, säger Irene Israelsson.