"Orättvis kritik mot hyresstöd"

Regeringsstödet för byggande av hyresrätter har väckt svalt intresse. Erik Pelling (S) ser utmaningarna, men pekar på att Uppsala är på rätt väg.

"Det är det verktyg vi har." Erik Pelling (S) menar att investeringsstödet är ett bra sätt att försöka få till byggande av hyresrätter med rimliga hyresnivåer, även om starten har varit trög.

"Det är det verktyg vi har." Erik Pelling (S) menar att investeringsstödet är ett bra sätt att försöka få till byggande av hyresrätter med rimliga hyresnivåer, även om starten har varit trög.

Foto:

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2018-04-23 21:00

Hösten 2016 lanserade regeringen ett nytt långsiktigt byggstöd för hyresrätter. Syftet var att stimulera byggande av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Men intresset har varit svalt. Under måndagen skrev bland annat Dagens Industri och SVT Uppsala om att inget hyresprojekt ännu färdigställts med hjälp av stödet i Uppsala eller Stockholm.

Men kommunalrådet Erik Pelling (S) menar att bilden är förvrängd.

– Vi har inte haft problem att få till hyresrätter. Vår utmaning är att se till att det byggs hyresrätter med rimlig hyra. Alla kan inte betala hyrorna som de är nu. Det är givetvis inte bra, en bra bostad är grunden i välfärden.

Även om inget ännu är färdigställt finns det flera projekt på gång. I Storvreta och Länna byggs det till exempel hyresrätter som enligt Erik Pelling inte hade kommit till alls utan investeringsstödet. Ägardirektivet till Uppsalahem har också ändrats, efter att bolaget till en början varit tveksamt. Nu har de ålagts att ta fram minst ett projekt per år som innefattas av stödet. Erik Pelling framhåller också vikten av att se till att mindre aktörer i byggbranschen får chansen att utmana de större genom att acceptera att bygga med mindre marginaler.

– Att förhandla med privata hyresbyggare är ett annat sätt för oss att påverka. Vill de bygga på vår mark, ja då måste de använda sig utav hyresstödet. Det har varit lite utav ett oligopol, vi vill bryta det och släppa fram de mindre aktörerna och öka konkurrensen, säger Erik Pelling, och påpekar att de som är kritiska till investeringsstödet inte har presenterat något alternativ.

– Det här är det verktyg vi har. Om inte det här fungerar, vad finns det för bättre alternativ? Det har inte kommit några förslag, förutom marknadshyror. Och det skulle bli ett hårt slag för många med radikalt ökade hyror.

Ett givet problem med investeringsstödsmodellen är emellertid att i attraktiva kommuner (främst storstäder) så tjänar privata byggare på att strunta i stödet och i stället låta hyrorna skjuta i höjden. Anledningen är det tak som mottagare av stödet får på hyresnivån. I mars beslutades dock om en höjning av stödbeloppet och en höjning av maxhyran.

– Det är höga markkostnader i Uppsala och nivån i stödet var satt nationellt. Med den nya höjningen så blir det bättre, säger Erik Pelling.

Ändringen träder i kraft 1 maj. Ett tillägg till den ursprungliga förordningen är en "påbyggnadsbonus", vilket innebär att den som bygger nya hyresbostäder genom en påbyggnad på ett befintligt bostadshus kan få en bonus utöver grundstödet. Detta för att möjliggöra förtätning och bättra på hyresbeståndet utan att ny mark tas i anspråk.

Investeringsstödet

Syftar till att främja byggande av energieffektiva hyresrätter och studentbostäder med hyrestak. Stödnivån var 5 300 kr/m2 för större kommuner. Nivån justerades nyligen till 5 800 kr/m2. Maxhyran per kvadratmeter boarea per år var 1 350 kronor i stora kommuner, vilket justerades till 1 450 kronor. Hyran motsvarar då omkring 4 500 kronor per månad för en lägenhet på 30 kvadratmeter.

Energikravet är att de bostäder som byggs med stödet måste vara mer energieffektiva än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler.

När beslut om stödet fattades infördes två förordningar, en som gällde bostäder som byggdes från januari 2017 och ett som gällde projekt som påbörjats tidigare 25 mars 2015 och senast 28 februari 2017.

Källa: Regeringskansliet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!