Runtom i Europa är begreppen "social housing" och "affordable housing" etablerade, även om det tar sig lite olika uttryck i olika länder. I korthet kan det beskrivas som ett subventionssystem designat att skapa en attraktiv hyresmarknad som i förlängningen skapar ett socialt dynamiskt stadsliv. I en del fall är subventionerna vikta åt resurssvaga hushåll, på andra håll är det mer ett medel att styra byggandet till att inkludera många olika typer av boendeformer och undvika att skapa gräddhyllor.
Men i Sverige har det länge funnits ett starkt motstånd mot den här typen av riktade satsningar. Kritiker menar att systemet är stigmatiserande, segregerande och leder till områden med låg standard och dåligt rykte.
Amsterdam, München och Wien lyfts ofta fram som goda förebilder.
– I Wien så handlar det inte om bostäder för fattiga, här handlar det om social integration och att skapa boende för merparten av befolkningen, säger Bojan Schnabl, som bland annat arbetar med analys på Wiener wohnbauforschung och är inblandad i flera europeiska projekt inom bostadsforskning och urbana hållbarhetsfrågor.
På fredag deltar han i ett seminarium om framtida bostadsfrågor i samtal med Lisa Pelling från tankesmedjan Arena idé under den bostadskongress som Hyresgästföreningen anordnar på Norrlands nation.
LÄS MER: Bostadskongressen vill belysa bofrågor från nya vinklar
– I Wien har vi en hundraårig tradition av att skapa kostnadseffektivt boende, vi har ett helt ekosystem som gör att det fungerar. Vad gäller framtiden är det också något som bidrar till att nå de klimatmål som finns.
Med andra ord har Wien och Österrike inte genomfört några utförsäljningar av allmännyttans bestånd till skillnad från andra europeiska länder.
Bojan Schnabl menar att det efter finanskrisen stod än mer klart att den fria marknaden inte kan tackla de sociala utmaningarna eller tillfredsställa en strävan efter att klimatanpassa människors boende.
– Den ekonomiska utvecklingen hämmas tvärtom av att det skapas fattiga områden där invånarna inte kan vara med och bidra till samhällets mål.
I Wien bor cirka tre fjärdedelar av befolkningen i hyresrätt. Antingen i kommunala bostäder eller hus byggda av "limited social housing associations". För den speciella bolagsformen gäller att allt överskott måste återinvesteras i bostadshusen.
– Pengarna kan inte slussas vidare till fel fickor eller landa på ett konto på Cayman-öarna. På det här sättet når vi målen om ett stabilt och blandat samhälle som fokuserar på utveckling och att bidra till klimatmål, säger Bojan Schnabl.
– Subventionerat boende för merparten, inte enkom för fattiga, är den enda vägen.
LÄS MER: Uppsala bygger för likriktat utbud
Wienmodellen har också medfört att de bostadsprojekt som genomförs är attraktiva för arkitekter och flera av de mest eklektiska områdena har hög andel subventionerade bostäder.
När bostadsutvecklare vinner en upphandling finns möjlighet att få ett lån på runt hälften av investeringen. Byggaren åtar sig då att bygga en viss andel subventionerade bostäder och som måste kvarstå i den formen under minst 10 år. Det gör att "sociala boendeformer" alltid finns insprängda i alla projekt, vilket ökar den socioekonomiska mångfalden.
– Vi har en bra mix och en dynamisk bostadskultur, och vi är glada över det, säger Bojan Schnabl.