Husdrömmen för mĂ„nga ligger inte sĂ„ lĂ„ngt frĂ„n Simbadet i Ăsterbybruk. Det Ă€r ett jĂ€ttehus med spaanlĂ€ggning, stort garage och med utrymme för en yogastudio som vuxit fram pĂ„ den drygt 2 000 kvadratmeterstora tomten. Totalt Ă€r byggnaderna pĂ„ 700 kvadratmeter.
Bygget av ett av Sveriges första och sĂ€kert ocksĂ„ ett av de största plustimmerhusen i landet Ă€r en snackis i Ăsterbybruk, och drar husintresserade frĂ„n Uppsala med omnejd.
â NĂ€r stockarna kom och vi började resa huset vĂ€ckte det förundran, sĂ€ger Reine Bergslo.
LĂS MER: Svensken renoverar allt mer - har vi blivit fartblinda?
LĂS MER: Hemma hos! De har storslagen utsikt över Uppsala
LĂS MER: HĂ€r Ă€r Uppsalas dyraste bostĂ€der
Han har byggt timmerhus i fjÀllen tidigare och det var nÀr timmermÀnnen frÄn Leksand hörde av sig och lite pÄ skÀmt frÄgade nÀr han skulle bygga ett timmerhus för permanentboende som det sÄddes ett frö.
Reine Bergslo gick hem pÄ kammaren och skissade, skrev en önskelista vad huset skulle innehÄlla, satte ett pris och stÀmde möte med timmermÀnnen i Avesta. Det blev affÀr, och efter 10 000 mantimmar var huset inflyttningsklart julen 2015.
PÄ önskelistan stod bland annat att huset skulle byggas sÄ miljövÀnligt som möjligt och bli ett sÄ kallat plushus, det vill sÀga producera mer energi Àn vad det gör av med. SÄ kommer det att bli nÀr solpanelerna Àr pÄ plats pÄ den del av garagetaket som vetter Ät söder. Redan i dag finns bergvÀrme installerad, liksom en stor, mantlad tÀljstenskamin med ett vattensystem som förser andra delar av huset med vÀrme.
För att producera egen el och vÀrme och fÄ till ett överskott gÀller det att behÄlla sÄ mycket energi som möjligt. Timmerhusets vÀggar och grund har byggts sÄ att kylan inte kan ledas vidare in i bostaden. Det resulterar i att huset fÄr ett lÄgt sÄ kallat u-vÀrde, vilket innebÀr ett högre motstÄnd mot överföring av kyla och större isolationsförmÄga.
NĂ€r allt Ă€r pĂ„ plats ska familjen kunna sĂ€lja överskottsel till sitt elbolag och köpa tillbaka en del nĂ€r solen inte ger lika mycket energi. Ăverskottet, ja, det ska gĂ„ till en elbil som finns pĂ„ inköpslistan.
Huset har gjort och gör ett stort intryck pÄ besökare. Enligt Reine Bergslo finns det undersökningar som visar att de som bor i timmerhus mÄr bÀttre.
â Vi har haft vĂ€nner som har kommit hit som inte har velat gĂ„ hem. De har förĂ€lskat sig i lugnet hĂ€rinne. Ibland har det slutat med att min fru och jag Ă„kt i vĂ€g för att utrĂ€tta Ă€renden medans vĂ€nner stannat kvar.
Det tog ungefÀr fem gÄnger sÄ lÄng tid att fÄ timmerhuset fÀrdigt jÀmfört med ett vanligt hus, eller husen kanske man ska sÀga. För eftersom timret torkar och sjunker ihop har det krÀvts tvÄ skal skilda frÄn varandra och mÀngder med speciallösningar. Det fanns till exempel inte lister att tÀcka gliporna som bildas nÀr huset blir lÀgre, sÄ Reine Bergslo fick skapa egna taklister av bakar som blir över vid timmersÄgning.
Det Àr en varm och ombonad kÀnsla som infinner sig i huset, dÀr golvvÀrmen frÄn det kilsÄgade furuplanket mjukar upp frusna tÄr.
â Nu njuter vi av det hĂ€r, sĂ€ger Reine Bergslo.
Och det finns det fler som gör och kan göra lÀnge. HÄlls taket efter kan timmerhuset pÄ höjden stÄ i 500 Är.
â SĂ„ lĂ„ng livslĂ€ngd har nog inte grannhusen hĂ€r, sĂ€ger Reine Bergslo och lĂ€gger Ă€nnu en miljöaspekt till sitt timrade plushus.