Gimoprodukten uttagen till Tre Kronor Rinkside Rinkside
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Kurdistan en månad efteråt

Det gick att förutse, men utvecklingen har gått mycket fortare än vad någon väntade. Efter den inledande euforin förvandlades efterspelet till folkomröstningen i Kurdistan till en strid mellan klaner och politiska grupper, med regeringen i Bagdad parkerad på första parkett.

Omröstningen skulle vara ett trumfkort för den kurdiska regionens president Masoud Barzani i konflikten med olika rivaliserande grupper. I helgen meddelade Barzani sin avgång och i söndags stormades det kurdiska parlamentet av motståndare till Barzani. Tidigare lämnade de kurdiska peshmerga-styrkorna den viktiga och oljerika staden Kirkuk som inte ingår i den självstyrande kurdiska regionen men där kurdisk trupp tagit kontroll under kampen mot IS. Nu har kontrollen övergått till Bagdad-regimen – kanske efter ett förhandlingsspel mellan Bagdad och Barzanis kurdiska motståndare.

Konflikten mellan KDP (Barzanis gruppering) och PUK (den största oppositionsgruppen) är gammal och fortsätter uppenbarligen trots folkomröstningen som om ingenting har hänt. För den som ändå kan känna sympati för kurdernas nationella strävanden är det givetvis tragiskt att bevittna. Men så här bygger man inte upp en fungerande självständig stat.

Håkan Holmberg

Vilseledande och förskönande

Vilseledande och förskönande. Det är de omdömen som Etikprövningsnämnden använder för att karaktärisera de artiklar där skandalkirurgen Paolo Macchiarini och ett antal andra forskare beskrev experimenten med konstgjorda luftstrupar. Dessutom konstaterar nämnden att Macchiarini med flera falskeligen uppgivit att det funnits etikprövningstillstånd för deras experiment.

Det lär inte vara så många som blir förvånade. Men det är, som forskningsminister Helene Hellmark-Knutsson (S) konstaterar, ändå en lättnad att vi nu har svart på vitt om vidden av den bedräglighet som präglat Macchiarinis verksamhet. Utredarna ger också full upprättelse åt den rapport som tidigare författats av professor Bengt Gerdin, men vars slutsatser förkastades av ledningen för Karolinska.

Forskningsfusk är något mycket allvarligt, och det som förekommit i detta fall har varit av särskilt graverande slag eftersom det haft direkt inverkan på svårt sjuka patienters hälsa och livsmöjligheter. Nämnden uppmanar de vetenskapliga tidskrifter där de vilseledande artiklarna införts att återkalla texterna. Det är viktigt att så sker – alternativet är att de ligger kvar på hemsidorna år efter år och bidrar till att ge en felaktig bild av vad som pågått, i värsta fall med nya vetenskapliga haverier som följd.

De forskare som varit medförfattare till Macchiarini betraktas av nämnden som medansvariga, även om huvudansvaret givetvis åvilar Macchiarini själv.

Kanske kan ansvarsfördelningen diskuteras i något fall. Men hela historien med denne bluffmakares framfart är sådan att alla som på något sätt medverkat till att han kunnat fortsätta måste se sig själva i spegeln. Människor kan bli lurade, men vi är också alla ibland benägna att låta oss luras. Macchiariniskandalen må vara unik i sin omfattning, men forskningsfusk finns också i andra former.

 Håkan Holmberg

Chans till eftertanke för fans

Fotbollslaget Lazio i Rom har dragits med rasistiska fans sedan 1990-talet, då Sven-Göran Eriksson tränade klubben. Hån mot färgade spelare har varit vanliga, liksom antisemitiska utspel och ramsor, många riktade mot huvudkonkurrenten AC Roma. Det är förstås bedrövligt att detta har fått fortgå, men när klubbens ordförande Claudio Lotito äntligen reagerade gjorde han det ordentligt.

Laziofansen hade i helgens satt upp klistermärken på Anne Frank i Romas matchtröja för att förolämpa rivalens supportrar. Lotitos reaktion var omedelbar och består i ett löfte om att klubben årligen kommer att ta med 200 fans till koncentrationslägret Auschwitz.
Dessutom har det italienska fotbollsförbundet beslutat att delar av Anne Franks dagbok ska läsas vid samtliga av ligans matcher i helgen för att fördöma Laziofansen antisemitiska agerande. Och så ska samtliga matcher i Serie A, Serie B och Serie C samt amatör- och juniormatcher inledas med en tyst minut. Tveksamt om detta sista får de mest förhärdade supportrarna att tänka efter, men på bussresan norrut till Polen kommer man att få tillfälle till det.
Johan Rudström

Var är Gui Minhai, Xi?

Lagom till den 19:e Folkkongressen meddelar Kina UD att den svenske bokförläggaren Gui Minhai har släppts. En prestigevinst för Kommunistpartiet, kanske, om man bortser från det faktum att han varit fängslad i två år, utan rättegång och med bara sporadisk kontakt med anhöriga. Sedan återstår också den inte oväsentliga delen av ett frisläppande, att fången också släpps. Under tisdagen kunde varken hans dotter Angela eller svenska myndigheter få kontakt med honom eller få uppgifter om var han fanns.
Tvärtemot vad som antogs när Xi Jinping valdes till president i Kina för fem år sedan har tonen mot oliktänkande och demokratikämpar skärpts väsentligt. Den forna brittiska kolonin Hongkongs strävan efter fria val är en viktig anledning och det var också i detta sammanhang Gui Minhai verkade, då han drev sin bokhandel med regimkritisk litteratur där. Xi Jinping har stärkt sin makt på kongressen, och Kina stärker också sin makt i världen. Men vill man verkligen bli den ledande nation som Xi strävar efter, till exempel på klimatområdet, då måste man också tänka på sitt obefintliga demokratiska rykte. Full frihet för Gui Minhai är en liten början.
Johan Rudström

Ett sorgligt val

Det är inte helt rättvisande att beskriva det tjeckiska partiet ANO 2011, segrare i helgens parlamentsval, som högerpopulistiskt. Snarare är det fråga om ett parti som toppstyrs av sin excentriske ledare, affärsmannen och medieägaren Andrej Babis, en person som synbarligen kan uttrycka vilka åsikter som helst. När partiet bildades häromåret handlade retoriken om kamp mot korruptionen och en ganska mittenbetonad politik i övrigt. Nu handlar det i stället om motstånd mot flyktingar och mot EU och om fantasier om att styra landet ”som ett företag” i stället för med vanliga demokratiska metoder. De riktiga högerextremisterna finns dock i ett annat parti, kallat SPD.

Ändå fick Babis parti nästan 30 procent, i ett politiskt klimat där nästan alla tävlar om att tala illa om Europa och om invandring. Ett av få undantag är Piratpartiet som fick dryga 10 procent. Det hittillsvarande regeringspartiet, Socialdemokraterna, fick nöja sig med dryga 7. Och i Tjeckien finns också ett gammaldags kommunistparti som val efter val hänger kvar i parlamentet.

Det är en sorglig utveckling, om än inte fullt så oroande som i grannländerna Polen och Ungern. Och det blir inte roligare av att landet har en president, Milos Zeman, som sitter i tv med en kopia av en k-pist och talar om krig mot journalister.

Detta i ett land som en gång förknippades med moraliska ledare som Vaclav Havel. Vem försöker återupprätta den politiska anständigheten?

 Håkan Holmberg

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se