• lördag 21 januari 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Uppsala Vimmel
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
VIDEO: Blomstrand efter 2-5 mot Karlskoga Rinkside Rinkside
Vädersponsor:

Ledarloggen

Ledarloggen

Bra med 10 miljoner svenskar

På fredagen fick Sverige 10 miljoner invånare, meddelar SCB. Den sista miljonen har tillkommit på bara 13 år, mellan 8 och 9 miljoner hann det gå 35 år. Därmed finns Sverige på den övre halvan av EU:s stater, med 13:e störst befolkning. Vi har passerat Ungern och kommer sannolikt att gå förbi Tjeckien och Portugal inom några år.
I princip är det bra att befolkningen ökar. Såväl barnafödande som invandring är i sig ett tecken på välstånd, och kommer särskilt väl till pass nu när de stora kullarna från andra världskriget blivit gamla. Befolkningspyramiden är, som det brukar heta, en utmaning. En annan utmaning är som bekant att få de nya medborgarna ut på arbetsmarknaden.
Noterbart är att 82 procent av befolkningen är född i Sverige, och den största gruppen utlandsfödda kommer från Finland.
Johan Rudström

Konsten att kunna avgå

Ännu på torsdagseftermiddagen var det osäkert hur krisen i Gambia på Afrikas västkust skulle lösas. Den sittande presidenten Yahya Jammeh förlorade valet i december, men har  vägrat att avgå. Inga försök att medla har lyckats och till sist har den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas hotat att gå in militärt och lyfta bort Jammeh. Valsegraren Adama Barrow har redan svurits in – i grannlandet Senegals huvudstad Dakar.

Situationen är inte helt ovanlig i Afrika. När presidenter vägrar att acceptera en valförlust så kan det ofta bottna i att man är rädd att ställas inför rätta, bli av med privilegier som man vant sig vid eller rent av bli dödad. Men det kan lika gärna handla om genuin oförmåga att inse att demokratiska val är något som måste återkomma med jämna mellanrum. Man äger inte presidentposten på livstid för att man vunnit en gång. Jammeh har styrt Gambia i tjugo år, accepterade först valförlusten men ändrade sig sedan plötsligt.

Vad som än händer härnäst så understryker situationen en viktig sanning: Demokratisk politik handlar inte bara om att vinna val utan också om att kunna avgå när man förlorar.

 Håkan Holmberg

"Antidemokrater" var ordet

Dags att syna antidemokraterna, är rubriken på en artikel i januarinumret av Svensk tidskrift, en oberoende nättidning med lång historia och konservativ ideologisk profil.

Till antidemokraterna hör enligt skribenten, Hugo Fiévet, tidigare 2:e vice förbundsordförande i Kristdemokraternas ungdomsförbund, bland andra UNT:s ledarsida. Så här skriver han:

”Den femte december fördömde UNT:s ledarsida folksuveränitetstanken. Man menade att demokrati i första hand finns till för att binda makten, inte för att utse den. Ett mycket märkligt resonemang. … de folkvalda har ingen legitimitet utan väljarnas förtroende.”

Nej, det har de inte. Men som upplysning till Svensk Tidskrifts läsare kan nämnas att den aktuella ledartexten handlade om Polen och den polska regeringens åtgärder för att upphäva public service-mediernas frihet och sätta rättsstaten ur spel – åtgärder som kommenterats instämmande av Björn Söder (SD) i en radiodebatt. Den polska regeringen har egen majoritet i sejmen och omfattar uppenbarligen en demokratisyn som säger att den som har majoritet kan använda den för att besluta vad som helst.

Den gängse västerländska demokratiuppfattningen är annorlunda. Så här skrev jag i den signerade ledaren:

”Det handlar … om en skiljelinje mellan demokrater och antidemokrater som gjort sig gällande sedan franska revolutionen. Antingen anser man att majoriteten ska vara suverän, den grupp som får störst anslutning kan bestämma vad den vill, inräknat att förbjuda oppositionspartier, dra in deras tidningar eller beröva människor deras medborgarskap och rösträtt – på det sätt som skett många gånger i historien.

Eller också anser man att poängen med demokrati är att ingen ska vara suverän, varken en kung eller ett politiskt majoritetsparti. Demokratins syfte är kontroll av makthavare. Politiska beslut är alltid provisoriska och kan alltid justeras av nya majoriteter. Majoriteten styr, men med hänsyn till minoriteten vars rätt skyddas av institutioner som fria medier, oberoende domstolar och konstitutionella garantier för medborgarnas rättigheter. Skiftar makten så skyddas den nya minoriteten på samma sätt som den gamla.

Denna princip, också kallad den konstitutionella demokratisynen, leder fram till den typ av politiska system som under lång tid vuxit fram i hela västvärlden. Den absoluta majoritetsprincipens yttersta konsekvens är i stället totalitär diktatur, medborgarna förtrycks i folkets namn. Detta innebär också med nödvändighet att ingen gräns längre kan dras mellan politiken och människors privata sfär. Ett från politiken självständigt samhällsliv som regering och riksdagsmajoritet inte kan dirigera kan inte existera om allt underordnas en föreställning om att ”folkets” vilja går före allt annat.

Denna typ av retorik om ”folket” eller ”nationen” är en föreningslänk mellan uttalat totalitära rörelser till höger och till vänster och partier som Sverigedemokraterna. Björn Söder hotade i debatten med att ”det kanske behövs en omdaning av systemet” också i Sverige. Han vill alltså ge en tänkt SD-majoritet rätt att sätta det fria ordet och rättsstaten ur spel. Så resonerar ingen demokrat.”

För inte alltför länge sedan var det kommunister som brukade hävda en totalitär demokratiuppfattning av detta slag. Nu är det högerextremister som märks i första hand, inräknat populister av det slag som har makten i Polen. Och så tydligen KDU:s 2:e vice ordförande.

Det borde vara ett bekymmer, om inte annat så för hans eget parti.

Håkan Holmberg

Håller inte att vänta på V

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger i en intervju med TT att hon inte vill höja skatten på arbete och att förmögenhetsskatten inte ska återinföras. Miljö- och konsumtionsskatter kan däremot höjas. Hon ser ett problem med en ny bred skattereform och det är blockpolitiken: "Alliansen vill bara förhandla tillsammans samtidigt som man tvingar oss att göra upp budgeten med Vänsterpartiet. Att göra upp om skattepolitiken med alla Allianspartier och Vänsterpartiet är inte realistiskt", slår hon fast.

Men om vi ska vänta på en reform med V som underlag kan vi få vänta länge. För 25 år sedan räckte det med FP och S. Nu kräver samtliga stora fackförbund en reform (se bland annat UNT:s ledarsida 16/1) och det är faktiskt bara att börja samtala. Sverige har inte råd att vänta till efter valet 2018.

Johan Rudström

Kina passar på i Davos

På tisdagen inleds World Economic Forum i Davos. Den globala ekonomin och handeln diskuteras i något av ett vakuum när USA byter president och EU genomgår en politisk kris. Det är knappast en tillfällighet att Kinas ledare passar på att för första gången komma till Davos. President Xi Jinping vill marknadsföra Kina som en trogen partner när västvärlden sluter sig med Trump och brexit samt motvind för Cetaavtalet mellan Kanada och EU.
Några nyheter lär inte komma från president Xi i onsdagens tal. Framträdandet är symbolik och han vill visa upp Kina som ”den stora vänliga pandan som alla vill krama”, som professor Kerry Brown, King´s College i London, uttrycker det. Om det fungerar för en diktatur med ett allt tydligare militärt maktspråk är en annan sak. Konkurrensen om ledarskapet på världsscenen är i alla fall klenare än på länge.
Johan Rudström

redaktionella bloggar

Externa sportbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Header Torget

Externa Kultur & Nöjesbloggar (omfattas inte av UNT:s utgivaransvar)

Fler bloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

Uppsalavimmel.se - bloggar

Stadsdelsbloggar (omfattas ej av UNT:s utgivaransvar)

senaste nytt unt.se