I dag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Staden har också sina stora fördelar. Stadsmänniskan lever sammanpackad på mindre ytor, och kollektivtrafiken går att arrangera effektivt. Det är generellt sett lättare att få ett jobb i staden än på landsbygden och överlag lockar stadens utbud med nöjen, kaféer och krogar, biografer och många möjligheter till möten mellan människor. Det hävdas ofta att staden är den mest miljövänliga bosättningsformen.
Uppsala är en av landets mest expansiva kommuner och städer. Många vill bosätta sig här och det ställer stora krav på stadsplaneringen. Nu är ju inte Uppsala vilken stad som helst utan äger en sammansatt karaktär med gamla hus och miljöer men med omisskännlig urban prägel i form av kafé- och krogliv, nöjesliv och kultur. Att vilja smälla upp åttavåningshus mitt i medeltiden stöter på patrull i opinionen och dessutom hindrar Slottet, Carolina Rediviva, Domkyrkan och Gustavianum att 2000-talets byggnadsstil får breda ut sig.
Den småväxta stadskärnans trånga gator och gränder gör att det inte är lätt att ta sig fram motorledes. Bäst går det med cykel eller till fots.
Visst går det att förtäta staden ytterligare några våningar här eller kvadratmeter där men man måste se sanningen i vitögat: snart är stadskärnan färdigbyggd. Återstår alltså att fördela de kommande 100 000 till 150 000 nya Uppsalaborna till ytterstadsdelarna. Här kommer dock klimatfrågan in. Hårdgörs alltför stora arealer i och runt om i staden är riskerna överhängande att ett varmare klimat kan leda till översvämningar. Redan nu reses kritik mot att en del byggnader uppförts för nära Fyrisåns stränder. Runt Uppsala finns också några av Sveriges bästa åkerjordar. För framtiden kan det vara ödesdigert att bygga på dessa marker.
Nyckeln till framtidens storstadsliv heter goda kommunikationer och det är dags att tänka utanför boxen – och utanför stadskärnan. Uppsala har ännu inte lyckats lösa stadens kollektivtrafik på ett hundraprocentigt lyckosamt vis. Däremot har länets trafikbolag UL byggt ut spårtrafiken till en rad av Uppsalas kransorter. Upptåget trafikerar numera såväl Storvreta-Vattholma-Skyttorp som Vänge-Järlåsa. Upptåget fortsätter också utanför Uppsalas kommungräns till Vittinge, Morgongåva och Heby samt till Tobo, Örbyhus och Tierp.
Det är dags att återuppväcka dessa mindre orter ur deras sovstadskaraktär och inte bara bygga fler bostäder utan också se till att såväl den kommersiella som den samhälleliga servicen återinförs. Detta kan i sin tur leda till att det kan bli attraktivt att också förlägga ny företagsamhet till dessa orter. Till kommundelar som Bälinge, Lövstalöt och Björklinge kan förstås också nya bostäder och arbetsplatser tillkomma trots att man där saknar den miljövänliga spårburna kollektivtrafiken.