Det är lätt att sympatisera. Det handlar om säkerheten på offentliga platser och mer principiellt om den demokratiska statens våldsmonopol. Men frågan är om det verkligen behövs ny lagstiftning.
I Sverige finns sedan länge en bestämmelse om så kallad olovlig kårverksamhet. Den som bildar eller deltar i en sammanslutning som kan utvecklas till en olaglig militär trupp eller polisstyrka, upplåter mark till en sådan eller ger finansiellt stöd, kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Lagen har använts sparsamt, men så är också själva brottet ovanligt.
Soldiers of Odin har många av de drag som historiskt känns igen från olagliga frikårer. Man är hierarkiskt organiserade på ett sätt som påminner som påminner om paramilitära grupper eller våldsamma mc-klubbar. Man har en sorts uniformsjackor och strikta regler för när dessa ska bäras. Man har ett regelverk – avslöjat av tidskriften Expo – med detaljerade instruktioner för hur man ska uppträda vid konfrontation med andra grupper (alltså gatuslagsmål).
Medlemmar av ledningsgruppen har poserat på bild med vapen. Något udda är däremot kanske att organisationen styrs från Finland, där Soldiers of Odin först bildades i staden Kemi av en ökänd nazist vid namn Mika Ranta.
Att deltagarna är nazister, fascister eller högerextremister behöver inte närmare utredas. I det avseendet är gruppen ”självmarkerande”. Nazistpropaganda, medlemskap i nazistiska eller närstående organisationer och därtill – och inte oväntat – tung kriminell belastning är genomgående för de medlemmar som Expo identifierat. Det handlar om narkotikabrott, misshandelsbrott, vapenbrott, skadegörelse, rånförsök, hemfridsbrott och en hel del därutöver.
Ett ledmotiv för verksamheten är formuleringen ”Islam – antingen dödar dem oss eller så dödar vi dem”, som återkommer i olika sammanhang. Man borde alltså, förutom lagen om olovlig kårverksamhet, också kunna pröva paragraferna om hets mot folkgrupp och olaga hot.
Organisationer som Farsor och morsor på stan kan göra viktiga insatser och samarbetar med myndigheterna. Soldiers of Odin låtsas ha som syfte att bidra till den allmänna ordningen men medlemmarna är förbjudna att tala med polisen och i det interna regelverket framgår att det handlar om att ge sig på invandrare. Den som vet något om nazistiska gruppers taktik ser också ett annat mönster, man försöker punktvis ta makt över det offentliga rummet i syfte att skrämmas och ”normalisera” ett tillstånd där man själv, och inte polisen, står för kontrollen.
Polisen i exempelvis Norrköping inser uppenbarligen detta. Hur är det med polisen i Uppsala? Och varför säger Uppsalas politiker så litet? Allmänheten har rätt att skyddas från hot och våld, här lika väl som i andra städer.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör