Att bygga bostäder har varit högprioriterat i Sverige på senare år. Av goda skäl, då det råder en skriande bostadsbrist på många håll i landet. Det kommunalråd som skakar fram ytterligare ett tusental lägenheter på någon outnyttjad plätt mark kan vänta sig ryggdunkningar från många håll. Men en bostad är inte mycket värd om det inte går att ta sig till och från den på ett bra sätt.
Invånarna i Nacka öster om Stockholm förstår vad en fungerande infrastruktur betyder. Det stora tunnelprojektet Södra länken, invigt 2004, är numera stängt någon dag varje vecka på grund av överbelastning. Bilköerna ringlar kilometerlånga över broarna ut mot Värmdö. Den tunnelbanelinje som planerats från Slussen till Nacka ligger ännu många år bort och nu planeras det för ytterligare 40 000-50 000 bostäder i kommunen.
Uppsalas södra stadsdelar riskerar att få samma dilemma om något decennium. Tiotusentals nya invånare ska flytta in i området mellan Fyrisån och Mälaren, i Rosendal, östra Gottsunda och Ulleråker. Ett spårvägssystem utreds i Uppsala, men det är svårt att komma till skott. Under tiden riskerar man en trafikinfarkt.
Den nya majoriteten i Stockholms stadshus beslutade efter valet att Bromma flygplats ska läggas ned 2022, för att bereda plats för 30 000 bostäder. Snart fick man veta vad flygplatsen betyder för näringslivet runt om i landet. Jobben i tillväxtregionen är beroende av flyget, liksom företagen runt om i landet som har huvudkontor i Stockholm. Regeringen beslutade att tillsätta en utredning.
I förra veckan meddelade utredaren Anders Sundström att flyget kan finnas kvar på Bromma tills kontraktet går ut 2038, men inte därefter. Det är mycket knappt om tid för att anlägga en fjärde start- och landningsbana på Arlanda, vilket skulle vara nödvändigt. Bana 3 tog nästan 20 år att slutföra. Bullret är den svåraste frågan då bostäder inte får byggas om ljudstyrkan överstiger 55 decibel.
Men Arlanda är också ansträngt till det yttersta på grund av utsläppen. Om ytterligare miljontals passagerare ska ta sig till och från flygplatsen måste både spårkapaciteten och vägförbindelserna utökas.
Det gäller alltså att se till att den stora infrastrukturen finns på plats, eller åtminstone i ett långt gånget planeringsstadium, innan man börjar bygga nya bostäder. Om det nu är så att väldigt många människor vill bo i Stockholm och Uppsala är det hög tid att börja planera för ett kommunikationsnav här, med sikte på 2040.
Storflygplatsen Arlanda blir ett givet centrum för en sådan jättesatsning. Med ett helt nytt system av tillfartsvägar som binds samman med den nya länken Förbifart Stockholm. Spårsystemet kan byggas ut till Arlanda, men också med fler spår hela vägen mellan Uppsala och Stockholm. Liksom söder om huvudstaden och ner mot Skavsta flygplats utanför Nyköping.
Handelskammaren i Stockholm-Uppsala har redan med en utredning (2015) visat hur en fördubbling till fyra spår mellan städerna skulle kunna innebära 100 000 nya bostäder, många runt de stationer som kan anläggas när kapaciteten ökas. Se där, bostäder och infrastruktur på samma gång! Det ska tydligen till en näringslivsinstitution för att tänka på det viset. Bostäderna och infrastrukturen hänger intimt samman med företag och jobb. Det är ju för att det finns jobb i den här regionen som så många vill flytta hit.
Finansieringen då? Det planeras nu för fullt för att Värnamo och Tranås ska få stationer på den nya höghastighetsbanan Stockholm-Göteborg-Malmö. Inget ont om dessa orter. Men höghastighetstågen kommer att kosta 200-300 miljarder kronor, kanske ännu mer än så. Lägg ned detta högriskprojekt och satsa på ett långsiktigt hållbart kommunikationsnav runt huvudstaden.
Att fortsätta lappa och laga går inte. Det behövs stora grepp och en tydlig vision. Åren går och snart kan det vara för sent. Debatten om ”08-centrering” får man ta. En välfungerande huvudstad betyder även jobb i Värnamo på sikt.