Det är lätt att skratta åt författarna Mikael Säflund och Titti Nordieng. I sin bok Livet med kvantfysiska glasögon lovar de mirakler som att man genom kvantfysiken kan hitta såväl kärleken som sin drömlägenhet. De kallar sig själva för ”applicerade kvantfysiker”. Det är roligt eftersom Säflund och Nordieng framstår som ett koncentrat av allt mumbo jumbo som kommit fram de senaste decennierna i genren ”förbättra ditt liv”. Givetvis är de också framgångsrika föreläsare.
Men skrattet fastnar i halsen när de påstår att sjukdomar som cancer och alzheimer inte finns. Titti Nordieng förklarar (DN 22/8) att sjukdomar egentligen är information som vi kan avsäga oss, ”som att säga upp en prenumeration”. ”När vi börjar titta in i det vi kallar sjukdom, och vad den är ett uttryck för, då börjar det lossna”. Även den som har alzheimer kan alltså bli frisk, frågar DN-reportern? ”Ja. Det är vad jag tror och tänker och upplever”, svarar Nordieng.
Det allvarliga är att författarna hävdar att allt de påstår vilar på vetenskaplig grund. De använder begrepp från fysiken, men fyller dem med ett annat innehåll. De är långt ifrån först med att hävda att det så kallade nollpunktsfältet har svaren på alla frågor. Detta fält har använts flitigt av healingrörelsen och för att bevisa guds existens, bland mycket annat. Enligt Säflund och Nordieng är nollpunktsfältet ett ”gränslöst informationshav som genomsyrar allt i universum inklusive människan”.
Detta får fysikprofessorn Bo Sundborg att gå i taket. Om det finns något som utmärker det fält som åsyftas är det att det är tomt, att det saknar information, säger han. Han tycker inte att det är fel i sig att inspireras av kvantfysiken och dra filosofiska växlar på den. Men i den här boken går det inte att se skillnad mellan vad som är kvantfysik och vad som är författarnas egna åsikter och idéer. ”Kvantfysiken påverkar inte hur vi mår”, slår han fast.
Alla vill må bättre, och självklart lockar böcker och kurser där man erbjuds genvägar till ett bättre liv. Kvantfysiken lockar just nu så många att nämnda bok ligger i toppen av försäljningslistorna. Folk läser och tror på vad de vill, men det är skillnad mellan vanligt småljug och humbug och en sådan sak som att skuldbelägga sjukdom, direkt eller indirekt. Det senare har sin grund i de väckelserörelser som växte fram i USA på 1960- och 70-talen – du är sjuk för att du har syndat, eller åtminstone inte sett sanningen ännu.
I boken berättas om ett experiment där DNA tagits från en människa och placerats i ett annat rum. När man sedan väckt känslor hos människan, lycka, glädje, ångest eller rädsla, har samma reaktioner kunnat mätas i detta DNA! En uppenbar lögn, tycker de flesta, men alla har inte samma förutsättningar att genomskåda den. Det man kan göra är att fråga någon som vet, avslöja bluffmakarna och rekommendera en bok av en riktig fysiker som skriver både spännande och lättillgängligt. Uppsalaprofessorn Ulf Danielsson, till exempel.