Dagens Nyheters reporter Björn af Kleen behöver ingen dold kamera för att få människor att dela med sig av sina innersta tankar. Det är den första reflektionen man gör när han tar med läsaren till Östermalm och Strandvägen, ett av Sveriges överklassfästen. Han har i två månader, tillsammans med fotografen Anette Nantell, granskat Sverigedemokraternas inflytande bland svenskarna med allra högst utbildning och inkomst. Reportaget publicerades i söndags.
Det är inte så att konservativa gammelmoderater har börjat rösta på SD i stor skala. SD-stödet i valdistrikten på Östermalm var runt 6-7 procent 2014, hälften av i riket som helhet. Här finns också mycket breda nätverk med inflytelserika personer som förmår att hålla isär utmaningarna på integrationsområdet och grundläggande ståndpunkter som människors lika värde och behovet av öppenhet. Advokatsamfundets Anne Ramberg och förre finansministern Anders Borg är några som uttalar sig.
Men så står hon där i solen på Strandvägen, med sin make den tidigare M-ledaren. Lena Adelsohn Liljeroth var statsråd, kulturminister, under alliansregeringens åtta år vid makten. Hon har haft ett drygt år på sig att reflektera över den tiden och nu säger hon: ”Fredrik hade ju minst sagt beröringsskräck”.
Vad menar hon? Skulle Fredrik Reinfeldt, en statsminister med mycket tydligt internationellt perspektiv, som stod för öppna gränser och samarbete, ha närmat sig ett parti som stod för precis motsatsen? Skulle han ha inlett förhandlingar med Jimmie Åkesson, en partiledare som säger sig vilja hålla rent från rasismen, men som accepterar finansiering av så kallade nyhetssajter med enda syfte att svartmåla invandring i allmänhet och muslimer i synnerhet? Det kan väl inte vara möjligt?
Men Adelsohn Liljeroth fortsätter: ”Jag går in lite då och då. För det är intressant att veta hur de skriver när det varit något våldsdåd.” Statsråd ena året, Avpixlatläsare nästa, alltså. Då - del av en regering som står för öppenhet och mångfald. Nu - grotta ned sig i allt som ”massinvandringen” sägs föra med sig. Att maken Ulf bidrar med att ”hundratusentals unga testosteronstinna herrar” kommit till Sverige hedrar honom inte. Men det är en viss skillnad då det gått 30 år sedan han lämnade toppolitiken.
Anna Kinberg Batras söndagsfrukost kunde ha varit bättre. Det första och självklara är att ta avstånd (”jag skulle inte ha en sådan kulturminister”). Men det gjorde även Bo Lundgren efter Uppdrag Gransknings valstugereportage 2002, och det gick ändå åt skogen för partiet. Finns det fler som Adelsohn Liljeroth? Ja, självklart finns det moderater som i hemlighet inte håller med sitt parti, även sådana som har förtroendeuppdrag. Liksom att det finns sådana socialdemokrater, för den delen.
Men det finns också moderater som Fredrik Reinfeldt. I förra veckan, på en tillställning för Postkodlotteriet, höll han till stora delar ännu en gång sitt berömda ”öppna hjärtan”- tal från 2014. Och märk väl, Kinberg Batra, till skillnad från Ulf Adelsohn var Reinfeldt en mycket framgångsrik moderatledare.