Hur mycket farligare kommer världen att bli efter fyra år med Donald Trump? Mer koldioxid i atmosfären, mindre utbyte mellan länder och mindre demokrati är en högst trolig prognos efter 16 månader. Kan det också bli en värld med mer kärnvapen på fler händer? Frågan är berättigad efter de senaste veckornas hantering av Iran och Nordkorea.

Först var det Trumps besked att Iranavtalet skulle sägas upp, för en dryg vecka sedan. Trots experternas entydiga besked om att avtalet fungerat och att Iran har avbrutit sitt kärnenergiprogram. Irans president Hassan Rouhani replikerade med att om avtalet kollapsar kommer landets atomenergiorgan att starta anrikning av uran i industriell skala ”inom några veckor”.

Och häromdagen meddelade Nordkorea diktator Kim Jong-un att det upphaussade mötet med Trump i Singapore 12 juni kanske inte blir av. Skälet är att han uppfattat det som att amerikanerna kräver en ensidig nedrustning av alla kärnvapen på den koreanska halvön. Därmed skulle Kims hela maktbas, och förhandlingsposition, försvinna.

Grundproblemet är hur USA:s utrikespolitiska ledning numera fungerar. Presidenten Trump vill vara dealmakern, en fredsmäklare likaväl som en hårdför ”America first- riddare”. Han pekar ut riktningen, medan utrikesminister Mike Pompeo sedan får precisera och delvis kanske också gjuta olja på vågorna. Jo, vi ska arbeta stenhårt med Europa för ett bättre avtal med Iran. Och Nordkorea ska i första hand avveckla sina långdistansrobotar som utgör ett hot mot USA. Säger Pompeo.

Samtidigt kommer bulldozern John Bolton, Trumps nya säkerhetsrådgivare, och snarast flyttar fram positionerna jämfört med sin president. I fallet Nordkorea slår han fast att alla kärnvapen ska plockas ned och att delarna ska skickas till USA för destruktion. Undra på att diktatorn Kim känner sig trängd. När han framstår som den diplomatiskt mest drivne i en bilateral relation, då är det fara på färde för motparten.

Icke spridnings-avtalet för kärnvapen förhandlades fram 1968-1970 och slog fast att bara de fem länderna i FN:s säkerhetsråd fick ha kärnvapen. Sedan dess har också Indien, Pakistan och Israel, som inte skrivit på avtalet, och Nordkorea, som lämnat det, skaffat kärnvapen.

Risken med Trumps politik är inte bara att Iran utvecklar egna kärnvapen, och att Nordkorea fortsätter att bygga upp sin arsenal. Risken är också att Israel flyttar fram sin position under ett stigande hot från Iran. Israels strategi har hittills varit att varken bekräfta eller förneka innehavet, att kärnvapnen enbart ska fungera som ett avskräckande hot. Dessutom kan fler länder i regionen följa efter. Syrien och Irak har tidigare haft egna kärnenergiprogram.

Detta har Donald Trump åstadkommit på några veckor. Två och ett halvt år återstår med en amerikansk president som visa sig bli farligare för världen än någon kunnat ana.