Bolaget ville driva prospektering och produktion i området kallat ”block 5A” samtidigt som det pågick ett blodigt inbördeskrig. Det eventuella folkrättsbrottet – på vanlig svenska: krigsförbrytelse – misstänks ha skett bland annat genom att Lundin Petroleum gett ekonomiskt stöd till militär som drev bort befolkning i ”block 5A”.
Först måste konstateras att inget åtal väckts ännu, än mindre är någon dömd, det handlar om misstanke om brott mot två företagsledare. Likväl är denna brottsutredning av stort intresse. Det finns inte många liknande fall. Bland enstaka fall finner vi tre rättegångar i Nürnberg som följde efter andra världskriget mot tyska industrialister: företagsledare för kemikonglomeratet IG Farben som bland annat tillverkade Zyklon B som användes i förintelseläger; Flickkonglomeratet som hade företag inom stål och kol som bland annat använde slavarbetare; och Kruppgruppen som tillverkade vapen och använde slavarbetare.
I modern tid finner vi rättegången mot affärsmännen van Anraat som 2007 dömdes vid holländsk domstol för medhjälp till krigförbrytelser genom att han under 1980-talet försett Saddam Husseins regim med kemikalier som senare användes i giftattacker gentemot Iran och kurder.
En eventuell rättegång kommer möta flera utmaningar. Det är inte lätt att utreda brott – höra vittnen och finna annan bevisning - i annat land som är fortsatt präglat av oro. Målet väcker också svåra rättsliga frågor. Vilket medansvar har företagsledare för gärningar som någon annan begått men som de möjligtvis uppmuntrat eller bistått med pengar? Det är inte ens givet vilket regelverk som ska gälla, är det sedvanliga svenska regler om medhjälp eller motsvarande regler som följer av folkrätten? De olika regelverken skiljer sig åt, de svenska reglerna kan erbjuda åklagaren lättare krav att möta vad avser insikt och uppsåt.
För det fall åtal väcks kommer det väcka stort intresse både i och utanför Sverige. Samtidigt som internationella brottmålsdomstolen möts av anklagelser om att begränsa sig till åtal mot afrikaner så kan det svenska rättssystemet visa att det utreder eventuellt ansvar som våra egna medborgare och företagsledare har.
Att utreda och lagföra denna typ av brott har ett värde i sig – allvarliga gärningar ska leda till straffansvar och påföljd. Därutöver kan vi hysa en förhoppning, oavsett utgången av denna brottsutredning, att företagsledare tar än större hänsyn och omsorg till hur deras affärsverksamhet kan påverka respekten för mänskliga rättigheter och konflikters förlopp.
Mark Klamberg
Docent i folkrätt och fristående kolumnist i UNT