Det är inte uppenbart att personer ska vara diskvalificerade från att delta i det offentliga samtalet och i politik om de vägrar ta motsatt kön i hand. Jag har lärt känna personer som iakttar denna regel och har sunda liberala, sekulära och egalitära politiska åsikter i övrigt. Khan kan vara olämplig av andra skäl (att han försvarade Kaplans naziliknelse och Erdogan), därför kan det vara rimligt att han lämnar sina partipolitiska uppdrag.
Om vi granskar Khans politiska ställningstaganden istället för hur han hälsar finner jag hans förhållningssätt till dödsstraff för ateister bekymmersamt. Vid ett seminarium på S:ta Katharinastiftelsen den 25 februari i år får Khan frågan hur han ser på dödsstraff för ateister i Saudiarabien. I en video som finns på Youtube framgår att Khan måste få frågan flera gånger innan han svarar att det är fel. Khans motivering är märklig: han anger att det är fel på grund av ”hur man valt att tolka vissa saker” utan att utveckla detta för att i övrigt hänga upp resonemanget på att Koranen kräver rättssäkerhet vilket saknas i Saudiarabien.
Khan verkar använda en argumentationsteknik där han utifrån religiösa skrifter försöker motivera samma slutsats (dödsstraff är fel) som de flesta människor skulle nå antingen genom ren intuition eller vedertagna moraliska principer. Khan försöker genom tolkning få ihop två potentiellt motstridiga normer i religiösa dokument (dödstraff för ateister och krav på rättssäkerhet), i stället så borde det rimliga vara att helt ogiltigförklara/bortse från den felaktiga normen (dödstraff för ateister).
Med andra ord, Khan kommer till synes fram till rätt slutsats (dödsstraff för ateister är fel i Saudiarabien) men använder fel skäl (det råder rättsosäkerhet i Saudiarabien). Problemet är att de felaktiga skälen kan göra att när omständigheterna förändras (Saudiarabien får en mer rättssäker process) så kan slutsatsen förändras och bli förödande (dödstraff för ateisterna är ok). Om det ursprungliga uttalandet uppfattas som auktoritativt kan det missbrukas av illvilliga makthavare och extremister.
Bristande rättssäkerhet är ett giltigt argument mot dödsstraff, men det är inte det starka motargumentet. Det starka argumentet är att dödsstraff är fel alldeles oberoende huruvida processen är rättssäker. Om man nu anser att dödsstraff kan vara rimligt för vissa allvarliga brott så ska vi komma ihåg att frågan till Khan rörde dödsstraff för att en person är ateist, sådant går ju aldrig att motivera.
Jag kan ha missförstått Khan. Samtidigt önskar jag att Khan skulle ha fått fler frågor om sina politiska ståndpunkter, sin syn på dödsstraff, religionens roll eller icke-roll för att fastslå vad som ska vara kriminaliserat, och färre frågor om handskakning.