Storbanken Nordea förblir nästan lika svensk som den alltid varit, även när huvudkontoret flyttat till Helsingfors. De som protesterat ivrigast mot planerna har nog Nordbanken kvar på näthinnan. Nordea finns i 17 länder och är en av Europas största banker.

Nordea flyttar inte heller för att slippa skatt, vilket en del fackliga organisationer hävdat med emfas. Banken kommer som tidigare att betala skatt för sin omfattande svenska verksamhet. Möjligen flyttar man för att slippa den resolutionsavgift som regeringen beslutat om för att minska bankernas sårbarhet. Men framför allt flyttar man för att bli en del av eurozonen och den gemensamma bankunion som bildades 2012.

Kritiken mot flytten har tystnat efter hand och på bolagsstämman i veckan röstade 97 procent för att flytta huvudkontoret. De fackliga tunnorna fortsätter att skramla och flera LO-förbund har sagt att man ska flytta sina affärer från Nordea, men det återstår verkligen att se.

Varje företag gör vad som är bäst för sina ägare och Nordea bedömde att villkoren var bättre på andra sidan Östersjön. Varje land, eller valutaområde, vidtar också de åtgärder som behövs för att säkra betalningssystemet och spararnas pengar. Den nya resolutionsavgiften kan tyckas i överkant då storbankerna tjänar 100 miljarder per år. Men för bara tio år sedan var en av dem, Swedbank, på fallrepet. Även Nordea led av mycket riskabla äventyr i Ryssland och andra östeuropeiska länder, något som fick mindre uppmärksamhet i skuggan av Swedbank.

En prestigeförlust är det trots allt, och regeringen beklagar förstås Nordeas beslut. Flytten stärker Helsingfors som finanscentrum, medan Stockholm försvagas i motsvarande grad. Oppositionen har kritiserat hanteringen av banksektorn i stort, men aktat sig för slagord av typen att ”regeringen drivit Nordea ut ur landet”. Allianspartierna har finanskrisen 2008-2009 i färskt minne och nästa gång kan det vara deras tur att fatta beslut som inte faller i god jord på en bolagsstämma.