Ännu en undersökning av detta slag presenterades i måndags av DN/Ipsos. Ämnet ”integration och invandring” sägs ha ökat med 20 procentenheter till 40 procent. Ämnena ”skola och utbildning”, ”jobb och sysselsättning” och ”sjukvården” har alla minskat med mellan 7 och 10 procentenheter till 18, 13 och 11.
Man kan väl säga att sådana undersökningar ger en fingervisning om hur de tillfrågade reagerar på vissa signalord. Men säger de något som är användbart för politiska beslutsfattare? Hur skiljer man ämne x från ämne y, när så många av de ämnen som de tillfrågade kan välja på är intimt hopflätade med varandra?
Ett första exempel: Vad betyder det när 21 procent av de tillfrågade anser att SD har bäst åsikter i ämnet ”integration och invandring”? Partiet är ju mot integration – eftersom man vill att invandrare ska återvända i stället för att integreras. Är det denna åsikt som delas av 21 procent? Eller vill en del av de 21 procenten i själva verket ha en mer aktiv integrationspolitik och tror felaktigt att SD delar denna åsikt?
Tar man i stället fasta på ”invandring” så får man ett andra exempel: Ska man utgå från att den höga siffran för ”integration och invandring” bara täcker in åsikten att invandringen ska stoppas eller begränsas? Man kan ju tycka tvärtom och vilja hålla fast vid en anständig asylpolitik. Svaret blir detsamma.
Ett tredje exempel: Vad betyder det att ämnet ”integration och invandring” ökat medan skola och jobb minskat? Det är ju skola och jobb som allmänt anses vara viktigast för just integrationen. Betyder siffrorna att fler väljare nu är mot integration och därför inte heller anser att skola och jobb är viktigt? Eller betyder siffrorna något annat?
Och vad betyder det, för det fjärde, att intresset för sjukvård har dalat? Vården i Sverige är till mycket stor del beroende av att personer som är födda i andra länder går till jobbet och sliter varje dag. Kanske vill en del av dem som svarat att invandring är viktigast också att fler nyanlända ska kunna komma ut på arbetsmarknaden och kanske jobba just inom vården? Men i så fall är de ju i högsta grad intresserade av sjukvård.
Man ska alltid se upp med undersökningsresultat där kategorierna är grovt tillyxade, kan överlappa varandra och inrymma helt motstridiga attityder. Tanken att politiker bör fokusera på ”invandring och integration” och ägna mindre kraft åt utbildning, jobb och sjukvård är uppenbart omöjlig. Olika politikområden hör ihop och får effekter på varandra. Resultaten i DN/Ipsos mätning speglar snarare den hysteri som utbrutit just i invandringsfrågan än något verkligt fallande intresse för utbildning, jobb och sjukvård. Ansvaret för det ligger till stor del hos politikerna själva.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör