Debatt: Vattnet i centrum

Vi undertecknade universitet, myndigheter, kommun, region och vattenproducenter föreslår att regeringen stödjer inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum i Uppsala för kemiska hälsorisker i dricksvatten genom en delfinansiering i storleksordningen 15 miljoner/år. Vi ser också en möjlighet att det av regeringen tidigare beslutade Kompetenscentrum för läkemedel i miljön samlokaliseras med det av oss föreslagna kompetenscentret. Läkemedelsverket finns redan lokaliserat till Uppsala.

Framtidens dricksvattenförsörjning står inför en stor utmaning i form av ökade risker för kemisk förorening på grund av hög kemikalieanvändning i samhället, klimatförändringar (torka/översvämning) och ett intensivt samhällsbyggande som kan hota känsliga vattenskyddsområden.

I och med att myndigheter, dricksvattenproducenter, förtroendevalda och samhället i övrigt blivit medvetna om detta hot har behovet av vetenskapligt grundat expertstöd blivit stort, men det har också blivit uppenbart att viktig kunskap saknas eller är svårtillgänglig.

Det finns ett stort behov av känsliga analysmetoder för tidig upptäckt av nya kemikaliehot och effektiv reningsteknik för förorenat dricksvatten.

Parallellt med nationella screening- och övervakningsprogram för att följa halter av kända föroreningar och upptäcka pågående hot behövs förebyggande uppströmsarbete för att förhindra föroren ving av grund/ytvatten.

Detta omfattar bland annat skydd av vattentäkter, källspårning och bedömning av föroreningars spridningsvägar samt klimatets påverkan på dessa.

Vi föreslår att det inrättas ett nationellt kompetenscentrum för kemiska risker i dricksvatten i Uppsala, med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet (UU) som bärande parter samt Livsmedelsverket (SLV), Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och vattenproducenter i närområdet (Uppsala Vatten och Norrvatten) som samarbetsparter.

Det föreslagna centret omfattar unik kompetens inom dricksvattenområdet med fokus på kunskap om faroämnen i miljön, avancerade toxikologiska och kemiska analyser, vattenberedningsteknik, geohydrologi, faroanalys (enligt dricksvattenkungörelsen) och hälsoriskbedömning.

Stor samsyn råder om att Uppsala är den självklara platsen för ett nationellt centrum av detta slag, eftersom man här på ett optimalt sätt kan utnyttja den geografiskt samlade rå- och dricksvattenkompetensen gällande kemiska hälsorisker genom de parter som nämns ovan. Dricksvattensproducenterna och Svenskt Vatten välkomnar förslaget.

Kompetenscentret ska utgå från myndigheters och vattenproducenters behov av vetenskapligt grundat besluts- och expertstöd och stärka dricksvattenforskningen för att säkerställa samhällets långsiktiga behov av säkert dricksvatten.

Centret ska ta fram ny kunskap genom forskning och utveckling samt ge expert- och beslutsstöd till myndigheter, övergripande myndighetsråd, dricksvattenproducenter och övriga intressenter.

Det ska även stärka den nationella kompetensförsörjningen inom dricksvattenområdet genom utbildning på olika nivåer.

Göran Enander, landshövding i Uppsala län

Peter Högberg, rektor Sveriges lantbruksuniversitet

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet

Annika Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket

Lena Söderberg, generaldirektör Sveriges geologiska ­undersökningar

Jens Mattsson, generaldirektör Statens veterinärmedicinska ­anstalt

Catarina Andersson Forsman, generaldirektör Läkemedelsverket

Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande Region Uppsala

Marlene Burwick, kommunstyrelsens ordförande Uppsala kommun

Sigrid de Geyter, vd Uppsala Vatten och Avfall AB

Johanna Lindgren, vd Norrvatten