I dag befinner sig 125 miljoner människor i akut behov av humanitär hjälp. Om alla nödställda skulle bo i samma land vore det världens elfte största. Samtidigt är mer än 60 miljoner människor på flykt, den största siffran sedan andra världskriget. För att samfundet ska möta dessa utmaningar bättre deltar vi i dagarna i det humanitära toppmötet i Istanbul.
150 länder deltar i World Humanitarian Summit, sammankallat av FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon, för att ta fram åtaganden som ska leda till att det humanitära arbetet förbättras och effektiviseras. Det är också ett tillfälle till ansvarsutkrävande. Det humanitära systemet kan inte lastas för att allt fler befinner sig i behov av hjälp när omkring 80 procent av dagens humanitära behov har uppstått till följd av väpnade konflikter. Det krävs politiska lösningar och ett förebyggande arbete i form av katastrofriskreducering och konfliktförebyggande, för att FN och dess samarbetsorganisationer ska kunna utföra sitt mest grundläggande uppdrag; att hjälpa människor i nöd.
Samtidigt har underfinansieringen av FNs humanitära appeller blivit större. Trots att många ger mer räcker det inte till för att täcka behoven, till exempel finansierades förra årets Syrien-appell bara till hälften. Toppmötet är en humanitärpolitisk mötesplats på vilken engagerade aktörer gör frivilliga åtaganden för att förbättra sitt eget – och därmed det gemensamma humanitära biståndsarbetet.
Sverige är världens femte största bilaterala givare och en aktiv och hängiven humanitär aktör. Vi står bakom de trettiotvå huvudsakliga åtaganden som FNs generalsekreterare presenterat och som ligger till grund för diskussionerna i Istanbul.
Det belyser vårt engagemang i freds- och konfliktfrågor, flyktingars situation samt värnandet av internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter och de humanitära principerna. Det understryker vidare vårt djupa engagemang i arbetet med att stärka drabbade lokalbefolkningar och att reducera effekterna av natur- och klimatrelaterade katastrofer. Hållbarhetsmålen och klimatavtalet från Paris är exempel på multilaterala överenskommelser vilka det humanitära toppmötet bör bygga vidare på.
För att fördjupa vårt eget engagemang har vi arbetat fram ett femtiotal specifika svenska åtaganden på relevanta humanitära sakområden. Av dessa vill vi särskilt lyfta fram några av de särskilda frågor vi arbetat med före toppmötet och vilka vi aktivt tänker fortsätta driva också efteråt
• Inkludera kvinnor och flickor i alla faser av det humanitära arbetet. Humanitära kriser och katastrofer är inte könsneutrala, utan påverkar kvinnor, flickor, män och pojkar olika. Risken för sexuella övergrepp och människohandel ökar markant vid konflikter och naturkatastrofer. Inom ramen för Sveriges feministiska utrikespolitik verkar Sverige för att stärka kvinnors och flickors mänskliga rättigheter i humanitära situationer. Sverige leder under 2016 Call to Action on Protection from Gender-Based Violence in Emergencies. Initiativet syftar till att alla humanitära aktörer ska vidta åtgärder mot könsrelaterat våld vid humanitära kriser.
• Verka för ökad respekt och efterlevnad av internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter och de humanitära principerna om självständighet, oberoende, neutralitet och humanitet.
• Drabbade länder och befolkningar måste i högre grad involveras i krishanteringen. Genom att stärka nationella system för katastrofförebyggande kan humanitära kriser helt eller delvis undvikas. Sverige driver på för att drabbade befolkningars perspektiv måste styra utformningen av humanitära insatser – det finns inget större resursslöseri än att ge hjälp som inte prioriteras av de behövande.
• Skapa synergier mellan humanitära insatser och utvecklingsarbete. Humanitära insatser existerar inte i ett vakuum. Kriser uppstår på grund av en rad bakomliggande faktorer. Underutveckling, konflikter, svaga stater, sårbara samhällen och ojämlikhet är exempel på bakomliggande orsaker. Det är av avgörande betydelse att skapa kopplingar mellan dessa olika områden för att motverka utdragna och återkommande kriser. Regeringen har därför fattat beslut om en Syrienkrisstrategi som syftar till att stödja Syriens grannländer att söka möta utmaningar kopplat till att dessa länder mottagit stora grupper flyktingar men även att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Arbetet med att genomföra denna strategi kommer fortgå under de närmaste fem åren.
• Säkerställa bättre och effektivare humanitär finansiering. En större del av humanitära bidrag ska nå de nödställda. Inför toppmötet har Sverige varit drivande i att få till stånd ett avtal som säkerställer större transparens och effektivare samarbetsformer inom det humanitära ekosystemet/mellan humanitära givare och genomförandeorganisationer. Avtalet säkerställer avsevärda effektivitetsvinster i den humanitära finansieringen och därmed mer hjälp till nödställda.
Toppmötet i Istanbul är ett viktigt steg på vägen i det arbete som pågår för att göra de humanitära insatserna mer ändamålsenliga och effektiva i en värld där behoven är enorma. Vi måste alla hjälpas åt att minska nöden i ”det elfte landet”.
Margot Wallström
Utrikesminister (S)
Isabella Lövin
Biståndsminister (MP)