Uppsalaborna vet att Socialdemokraterna i Landstinget höjer skatten 2016. Men även i Uppsala kommun faller ekonomin okontrollerat. Det framgår av diagrammet för kommunens sparande nedan. Det har varit tyst som i graven från samtliga partier i kommunen och det är illavarslande. Tystnad indikerar handlingsförlamning.
Nu meddelar de rödgröna att de föreslår en skattehöjning på 30 öre. De borde i stället ta kontroll och sänka skatten!
Analytiker vet, som den som har ansvaret för ekonomin i ett hushåll, att sparandet är ett viktigt nyckeltal. Det är det penningmässiga överskottet när all verksamhet har betalats. Det är det som finns över varje månad och tillförs kassan. Ur kassan tas sedan pengar till amorteringar och investeringar. Räcker inte sparandet för att fylla kassan måste lån upptas. Sparandet kallas ofta kassaflödet från verksamheten och det mäts i diagrammet här i procent av totala intäkter, som är skatter, bidrag och avgifter.
I Uppsala kommun bör cirka 4,75 procent av totala intäkter sparas och avsättas till kommunens kassa för att betala investeringar och ta höjd för en framtida pensionspuckel. Kommuner är försäkringsbolag för sina anställdas avtalspensioner.
Från imponerande höga nivåer faller sparandet okontrollerat och understiger de tre åren 2012–2014 godkänd nivå 4,75 procent. År 2014 fattas 278 miljoner kronor upp till godkänd nivå.
Anmärkningsvärt så budgeteras för låga nivåer för åren 2015–2018! Hur kommer det sig? Är kommunens ekonomer verkligen med i den ekonomiska matchen? Eller är det frågan om den vanliga missriktade hänsynen? Bokslutsprognosen för innevarande år enligt pressmeddelande 11 juni visar att den, för lågt planerade sparnivån 2015 på en stapelhöjd av 2,4 procent inte kommer att nås. Det svarta strecket, som anger nivån för bedömt utfall i december skär stapeln 2015 redan på nivån 1,5 procent.
Då mycket återstår av året är en bra gissning att det verkliga utfallet i december 2015 blir ännu sämre än 1,5 procent. Dras nämligen den femåriga trenden vidare från 2014 så hamnar man 2015 vid det röda strecket över stapeln på nivån 0,2 procent. Hur blir det 2016 om det fortsätter utför? Ett negativt sparande då visar att kommunen lånar till driftkostnader.
Är läget allvarligt? Uppsala är ingen kostnadseffektiv kommun och det kan vem som helst förstå efter de senaste årens fall i sparandet enligt diagrammet. Mycket resurser har läckt ut till verksamheterna. Inte för att man badar i pengar där ute men man är ingalunda fattig.
Skulle kommunens tio huvudsakliga verksamheter enligt statistik från 2013 skötas lika effektivt som i de mest effektiva kommunerna i länet så framkommer överkostnader på 1 681 miljoner kronor. Det motsvarar kalkylmässigt en skattesänkning på över 4 procent. Och det finns inte många kommuner i länet. Uppsala är inget föredöme. Finns ingen stolthet?
Det är alltså inte kris i Uppsala kommun men det finns en ”het potatis” i form av åtgärder som ingen vill ta i, vare sig man är ansvarig tjänsteman eller politiker. Det innebär att ett antal personer måste ta av sig kavaj och slips och kavla upp skjortärmarna! Betänk att ekonomin har fallit dramatiskt under många års passivitet.
Överkostnaderna mot de effektivaste kommunerna i Sverige i de tio viktiga verksamheterna är 3 166 miljoner kronor och det motsvarar en skattesänkning på 7,82 procent.
Föreslå därför inte höjd skatt! Sänk den i stället med minst 0,25 procent per år under hela långtidsbudgetperioden.
Uppsala kommuns totala intäkter 2013 var lite över 11 600 miljoner kronor. Att kräva att tjänstemännen pressar kostnaderna 500 miljoner kronor motsvarande återställd ekonomisk balans med 400 miljoner kronor och sänkt skatt med 100 miljoner kronor eller 0,25 procent kan inte på något sätt vara ett orimligt krav.
Hans Jensevik, VD Svensk Kommunrating