Den 31 december 2017 löper det nuvarande sexårsförordnandet ut för Uppsala universitets rektor Eva Åkesson. Rektorer utses för högst sex år, med möjlighet till förnyelse två gånger om högst tre år vardera. Konsistoriet, universitets styrelse, ska på sitt nästa sammanträde den 27 oktober besluta om formerna för valprocessen.

Med anledning av detta vill vi, de sex studentkårerna vid Uppsala universitet, härmed delge vår syn på hur den stundande rektorsprocessen bör utformas. Tillsammans representerar vi över 41 500 studenter samt cirka 2 500 doktorander vid Uppsala universitet.

Det har på sistone skrivits mycket om rektorsvalprocesser, både generellt och specifikt för Uppsala universitets del. DN debatt publicerade den 18/9 en kontroversiell artikel där Näringslivets forskningsberedning bland annat skrev att “studenternas och de universitetsanställdas reella beslutandemakt över rektorstillsättningarna måste strypas”, samt att “transparensen vid chefstillsättningar måste minska.”

Vi finner det mycket oroande att den kollegialitet och det studentinflytande som så länge har genomsyrat universiteten i Sverige så kraftigt ifrågasätts. Den 26/9 skrev 17 forskare vid Uppsala universitet en artikel i UNT där de försvarade det kollegiala inflytandet. Vi ställer oss bakom de argument och förslag som framfördes i artikeln. Vi har även några tillägg vi vill betona.

Vi har förtroende för sittande rektor, men om en nyvalsprocess ska inledas är det betydelsefullt att processen är transparent. Konsistoriet ska enligt sin nuvarande tidsplan ta beslut om detaljerna i processen den 27 oktober, detta utan att förslaget har gått på ordentlig remiss inom universitetet.

Ett universitet är inte ett aktiebolag och ska inte heller fungera som ett sådant. Rektorn är inte tänkt att vara en VD, utan ska tillsättas med förankring hos de grupper som denna ska leda och representera. Studentinflytandet och lärarinflytandet måste genomsyra universitetet.

Det innebär att dessa grupper bör få en direkt möjlighet att påverka vilken rektor som utses och att processen präglas av transparens. Det handlar inte om att uppnå en “quick fix” för att få de mest effektiva beslutsprocesserna. Snarare handlar det om att garantera en god förankring bland både lärare och studenter.

Därför anser vi att:

1. Rektorsprocessen inte ska styras utifrån. Näringslivets forskningsberedning har presenterat ett förslag om hur rektorsvalprocesser bör utformas. I korthet syftar förslaget till att kraftigt begränsa studenternas och kollegiets inflytande för att få mer effektiva beslutsprocesser, enligt rapportförfattarna själva (DN 18/9). Det första förslaget på valprocess för rektor vid Uppsala universitet, som lades fram på konsistoriets möte den 15/9, överensstämde i väsentliga delar med beredningens förslag.

Vi vill därför att konsistoriets ordförande Carola Lemne klargör sin syn dels på rapporten från Näringslivets forskningsberedning, och dels om hon anser att detta bör appliceras på stundande rektorsprocess här vid Uppsala universitet.

2. Processen måste genomsyras av kollegialitet. Precis som de 17 forskarna skrev i UNT den 26/9 anser vi att en elektorsförsamling bestående av representanter från lärare, personalorganisationer samt studenter ska utses med uppdrag att välja rektor, som det varit i tidigare processer. Denna församling ska sedan inom sig utse en valberedning där konsistoriets ordförande bör ingå som ledamot.

Valberedningen ska svara till elektorsförsamlingen och inte till konsistoriet. Den ska ha i uppdrag att ta fram ett flertal kandidater att presentera för elektorsförsamlingen. En rektor som har utsetts enligt ett kollegialt och demokratiskt förfarande har verklig legitimitet.

3. Processen ska vara transparent. På en väldigt kort tid har konsistoriet gått från att diskutera ett eventuellt omförordnande till att faktiskt bereda nyval enligt avsevärt annorlunda principer än vid tidigare nyvalsprocesser. Anledningen till detta torde inte vara brist på tid, då motsvarande process för sex år sedan beslutades om senare på året och själva processen sträckte sig längre över kalenderåret än vad som nu är föreslaget. Insynen – och därmed inflytandet – skadas om det inte finns tillräcklig tid att bereda och förrätta valet.

Vi anser därför att hela förslaget till rektorsprocess ska gå ut på en ordentlig remiss till samtliga fakultetsnämnder, för att garantera insyn och lokal förankring i processens utformning.

Vi studentkårer vid Uppsala universitet anser att ovanstående punkter är nödvändiga i den kommande processen för att inte försvaga kollegialiteten och studentinflytandet vid universitetet. Processen för att välja rektor ska varken toppstyras eller styras utifrån. Det är vi studenter, lärare, forskare samt personal vid universitetet som äger denna fråga.

Detta menar vi i slutändan även är universitetets styrka som demokratisk institution.

Daniel Simmons

Ordförande, Uppsala studentkår

Rozbe Bozorgi

Ordförande, Uppsala teknolog- och naturvetarkår

Robin Lagelius

Ordförande, Gotlands studentkår Rindi

Felix Wideroth

Ordförande, Juridiska föreningen i Uppsala

Gustav Svensson

Ordförande, Föreningen Uppsalaekonomerna

Oskar Holmér

Ordförande, Farmacevtiska studentkåren