Djurskyddslagen är ifrågasatt. Den statliga konkurrenskraftsutredningen föreslog att svenska djurskyddsregler skulle sänkas till EU-nivå. Men konsumenterna håller inte med. Åtta av tio anger att djurfrågorna väger tungt när de väljer livsmedel. Fem av tio skulle minska sina köp av svenska livsmedel om regeringen och riksdagen går på konkurrenskraftsutredningens linje.
Runt om i Europa är det kris inom animalieproduktionen. Just nu står mjölkproduktionen i centrum. Till följd av ändringar på världsmarknaden har den enskilde mjölkproducenten hamnat i kläm.
I den svenska debatten höjs ljudnivån på de röster som vill förändra de svenska betesreglerna. Minskad betestid och möjlighet att hålla kor inne året om förs fram som en del av lösningen. Men konsumenterna tycks inte hålla med.
7-9 augusti gjorde YouGov på vårt uppdrag en undersökning om hur viktiga de svenska mervärdena är för konsumenterna. Undersökningen visar att konsumenterna är mycket positiva till de svenska djurskyddsreglerna. Det är 85 procent av de tillfrågade som anger att det är viktigt för dem att djuren i den svenska livsmedelsproduktionen får vistas utomhus. Förslaget om att minska betestiden och att ta bort den helt för många kor tycks alltså inte ha något stöd hos konsumenterna.
Undersökningen visar att det finns ett starkt stöd för de svenska mervärdena på djurskyddsområdet. Det är 83 procent som anser att djuren behandlas bättre i Sverige och att det är viktigt när de väljer livsmedel. Lika många svarar dessutom att det faktum att Sverige använder betydligt mindre antibiotika i sin produktion är av vikt för dem. Svenska mervärden som att djur ska ges möjlighet att bete sig naturligt har lika starkt stöd hos konsumenterna, likaså att djur ska hållas lösgående och inte uppbundna eller fasthållna med galler.
Konsumenterna är också beredda att betala mer för varor med svenskt ursprung och där djuren har behandlats bättre än djur i andra länder. Så många som nio av tio anger att de är beredda att betala lite mer och fem av tio konsumenter anger att de inte skulle handla svenska livsmedel i samma utsträckning som i dag ifall vi började hålla djuren på samma sätt som i övriga EU-länder.
Om de svenska konsumenterna ska stå i centrum är alltså lägre djurskyddsregler inte någon framkomlig väg för att ”lösa” den nuvarande krisen. För en långsiktig lösning krävs politiska insatser, ökat samarbete mellan handel och producenter samt större möjligheter för konsumenterna att göra medvetna val. Den offentliga upphandlingen är också en viktig bricka.
Just nu pågår arbete inom EU-kommissionen och den svenska rege-ringen för att få bukt med krisen. Regeringen har vidare presenterat ett viktigt förslag på lag om offentlig upphandling. Vi ser också ett ökat samarbete mellan handeln och producenterna, där mer av pengarna går direkt till producenterna. På regeringens bord ligger dessutom ett förslag på ny djurskyddslag.
Inom regeringskansliet pågår just nu arbetet med en ny livsmedelsstrategi. Syftet med strategin är att öka sysselsättningen och tillväxten i livsmedelskedjan, öka produktionen av livsmedel i Sverige samt att öka den ekologiska och miljöinriktade konsumtionen av livsmedel. Vi menar att det är viktigt att strategin tydligt slår fast att kärnan i den svenska livsmedelsproduktionen ska vara säkra livsmedel som har producerats med god etik. De svenska mervärdena inom djurskyddsområdet är enormt viktiga, i alla fall om de svenska konsumenterna ska vara en drivkraft i utvecklingen.
Men det räcker inte med detta. Livsmedelsstrategin behöver sikta in sig på att underlätta för konsumenterna att göra medvetna val. Tydlig märkning och information till konsumenterna är A och O.
Det krävs ökade satsningar på forskning och på innovation. Vi måste ha en produktutveckling som ligger i fas med konsumenternas önskemål. Det krävs också en ökad marknadsföring av svenska livsmedel, där ”svenskt” blir ett starkt varumärke med klara signaler om säkra livsmedel som producerats med god etik. Livsmedelsstrategin kan därmed ingjuta framtidstro i de olika leden. Den ska vara långsiktig och vara relevant och tydlig för alla led.
Staten behöver också se över möjligheterna att ge producenterna djurvälfärdsersättning. De senaste siffrorna i Sverige visade att drygt femtio procent av de svenska mjölkbönderna hade korna ute längre tid än kraven och att endast en procent ansåg att de uppdaterade betesreglerna från juni 2012 fungerade mycket dåligt. I Finland betalar man ut djurvälfärdsersättning för den betesgång som är utöver kraven i lagstiftningen. Det borde också vara möjligt för Sverige. Djurvälfärdsersättning skulle i allt större grad kunna bli en morot för förbättrad djurhälsa och djurskydd. Det skulle gynna konsumenterna, producenterna och djuren.
Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund
Åsa Hagelstedt, generalsekreterare Djurskyddet Sverige
Roger Pettersson, generalsekreterare World Animal Protection Sverige
Margareta Steen, biträdande föreståndare Nationellt centrum för djurvälfärd
Lillemor Wodmar, generalsekreterare Svenska Djurskyddsföreningen