Sluta med husförhören

De Ă„terkommande rapporterna om husförhörsliknande intervjuer av asylsökande konvertiter pekar pĂ„ allvarliga brister, skriver företrĂ€dare för Svenska Evangeliska Alliansen och Pingströrelsen.

Saknar kompetens. Migrationsverket brister i sin hantering av konvertiter, skriver artikelförfattarna.

Saknar kompetens. Migrationsverket brister i sin hantering av konvertiter, skriver artikelförfattarna.

Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Debatt2018-02-25 00:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Trots Äterkommande rapporter om Migrationsverkets brister i hanteringen av konvertitfall, nu senast i myndighetens egna interna granskning, saknas krav pÄ redovisning av ÄtgÀrder i regeringens regleringsbrev. I stÀllet ligger fokus detta Är, sÄvÀl som förra Äret, pÄ kortare handlÀggningstider och effektivisering av Àrendeprocesser. Kraven pÄ handlÀggarnas kunskap om religiösa övertygelser lyser helt med sin frÄnvaro. Samtidigt duggar nyhetsrapporterna tÀtt, som visar att handlÀggare stÀller orimliga krav pÄ de asylsökandes religionskunskaper medan pastorers och församlingars intyg avfÀrdas som irrelevanta.

Equmeniakyrkan och Pingströrelsen avfĂ€rdades nyligen i ett avvisningsbeslut som ”tvĂ„ olika sekter” nĂ€r en iransk familj, som konverterat frĂ„n islam till kristen tro, fick avslag pĂ„ sin asylansökan.

Dessa bĂ„da trossamfund, som tillsammans samlar över 143 000 medlemmar, utgör en vĂ€sentlig del av det svenska civilsamhĂ€llet med ett stort engagemang för nyanlĂ€nda. I ett annat dokument frĂ„n Migrationsverket, ett förhörsprotokoll, invĂ€nde nyligen en handlĂ€ggare mot en konvertits nyfunna tro med att ”det Ă€r samma Gud inom kristendom och islam”. TvĂ„ aktuella hĂ€ndelser som vĂ€cker frĂ„gor om objektiviteten och sakligheten hos myndigheten dĂ„ det inte Ă€r statens uppgift att ta stĂ€llning i teologiska frĂ„gor.

Även om Migrationsverket har tagit till sig av kritiken och backat frĂ„n uttalanden om exempelvis sekter pekar de Ă„terkommande rapporterna om husförhörsliknande intervjuer av asylsökande konvertiter pĂ„ allvarliga brister. NĂ„gra av de frĂ„gor som asylsökande konvertiter har fĂ„tt svara pĂ„ har rört hur man förklarar treenigheten, hur mĂ„nga böcker det finns i Nya testamentet, vad som menas med att Jesus dog för mĂ€nniskans synd, samt om de kan rĂ€kna upp sakramenten. FrĂ„gor som den genomsnittlige konfirmationseleven knappast hade svarat rĂ€tt pĂ„. Inte heller förekommer det i hemlĂ€nderna samma kunskapskrav för de konvertiter frĂ„n muslimsk tro som döms för apostasi – det rĂ€cker att man Ă€r döpt.

BÄde en ny studie frÄn Göteborgs universitet av intervjuer med tolv asylsökande konvertiter samt Migrationsverkets egen granskning av 28 konvertitfall dÀr samtliga fÄtt avslag, pekar pÄ strukturella problem.

I den förra avslöjas brister hos myndighetsanstÀlldas förstÄelse av vad en personlig kristen tro innebÀr, liksom hos tolkarna om kristen terminologi. I den andra avslöjas att det förekommer onödigt detaljerade teologiska frÄgor i nÀstan var femte intervju. Detta trots att Migrationsverket pÄ sin hemsida betonar att det Àr utredningen av sjÀlva konverteringsprocessen som Àr det viktigaste, inte vad man kan om Bibeln. Att dÀrför fÀsta större vikt vid församlingars och pastorers intyg som bekrÀftar det som har skett i medlemmarnas tro och liv borde dÀrför vara en sjÀlvklarhet för myndigheten.

I regeringens regleringsbrev, som anger de övergripande reglerna och riktlinjerna för myndigheten, finns i dag inget krav pÄ att Migrationsverket ser över religionskompetensen.

Senast det var aktuellt var 2012 nĂ€r dĂ„varande minister efterfrĂ„gade en redovisning av arbetet ”med att bland annat vidareutveckla kompetensen rörande religiös tillhörighet” samt ”religiösa minoriteter och konvertiter”. NĂ€r Migrationsminister HelĂ©ne Fritzon nyligen fick frĂ„gan i en interpellationsdebatt om att inkludera en sĂ„dan skrivelse i regleringsbrevet sĂ„g hon inga skĂ€l till det. I stĂ€llet hĂ€nvisade hon till de förkortade handlĂ€ggningstiderna samt en allmĂ€nt hĂ„llen vĂ€rdegrund för alla statsanstĂ€llda.

Ingen ifrÄgasÀtter att svensk myndighetspersonal ska ha ett professionellt förhÄllningssÀtt till sitt arbete. Men i andra fall nÀr myndighetspersonal brister i sin kompetens i bemötandet av minoriteter, till exempel hbtq-personer, har man varit mycket snabbare med att efterfrÄga ÄtgÀrder, i vissa fall Àven i form av certifieringar och uppföljande redovisningar. Varför ska detta inte gÀlla för kristna konvertiter?

Migrationsverket har sagt sig vara öppna för en utbildningssatsning kring religion och konvertering, vilket Àr vÀlkommet, men det krÀver uppföljning i form av Äterrapportering och uppföljning.

I synnerhet nÀr konvertiter har fÄtt höra att myndigheten förvisso accepterar deras nyfunna tro som genuin hÀr i Sverige, men menar att vid ett ÄtervÀndande till hemlandet kommer de att avsÀga sig samma tro i rÀdsla för repressalier. Det Àr ett cyniskt spel med konvertitens liv och den grundlagsstadgade religionsfriheten.

HĂ€r behöver den ansvarige ministern ta sina egna ord frĂ„n interpellationsdebatten pĂ„ allvar – att vara ”beredd att bryta mönster, att tĂ€nka om och tĂ€nka nytt”. Det Ă€r dags att regeringen krĂ€ver ett bĂ€ttre arbete av Migrationsverket.

Christian Mölk
pastor och förestÄndare Pingst HÀrnösand, ledamot i Pingst integration

Bengt Sjöberg
pastor och förestÄndare Korskyrkan Filipstad, ledamot i Pingst integration

Jacob Rudenstrand
bitrÀdande generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen

LĂ€s mer om