Internet, sociala medier och smarta telefoner. Alla sprider de information lättare och snabbare än tidigare, men samtidigt ger de även vingar åt falsk information och vilseledande rapportering. Medieutredningen 2016 visade att medier når allt färre invånare, och att människor har allt lägre förtroende för medier.
Gradvis förflyttas därmed makten i det offentliga samtalet från granskande journalister till polariserande organisationer, domedagsprofeter och anonyma webbsidor – helt enkelt till den som just då skriker högst. Filmer, bilder och fakta kan i dag redigeras till nästan vad som helst. Ursprungskällan kan bli otydlig eller helt gå förlorad i alla delningar. När vänner och vanligtvis tillförlitliga källor oavsiktligt beskriver åsiktsfrågor som faktafrågor eller sprider desinformation, då är det svårt att avgöra vad som är sant och inte. Risken är att antidemokratiska krafter profiterar på detta, och att vår värld inte förändras i den riktning vi skulle vilja.
Det finns dock ett vapen som rår på denna utveckling: skolan. För aldrig har någon av oss två varit med om problem som vi kunnat lösa genom att veta och kunna mindre. Aldrig har vi tänkt att lite mindre kunskap skulle ha förbättrat en en situation. Inte en enda gång har vi sett ett problem som berott på att de ansvariga förstått alldeles för väl.
En stark skola med kunniga lärare kan vända en oroande utveckling till en styrka och möjlighet. Skolan är verktyget för att rusta unga människor att bli kunniga, självständigt bedöma information, vara källkritiska, och granska fakta. Så tar vi makten från de som skriker högst. Och källkritik är så mycket mer än en lista över trovärdiga källor: det räcker inte att kunna peka ut vissa som pålitliga och hålla sig borta från andra.
Även seriösa aktörer kan ju ha fel och sprida uppgifter som inte stämmer - även korrekt information och statistik kan presenteras på vilseledande sätt. Därför måste vi var och en kunna avgöra om något är trovärdigt, och varför.
Skolan är nyckeln. Från förskola till universitet leds vi mot kunskap, källkritik och sunt förnuft. Inte minst är goda ämneskunskaper helt avgörande för att förstå hur kunskaper och fakta inhämtas. Det är nästan omöjligt att kunna skilja agnar från vete i informationsflödet utan att kunna en del matematik, samhällskunskap, historia, språk och naturkunskap. Därför behöver ämneskunskaper betonas mer i läroplanerna.
En annan viktig insikt som skolan kan ge är en grundläggande förståelse för hur kunskapsbyggande går till. Dels att det handlar om att ställa upp hypoteser, att samla in data på ett säkert sätt och att testa om ens hypoteser håller måttet. Dels insikten att en studie bara är just EN studie.
Dessa kunskaper är avgörande verktyg för att bedöma trovärdigheten i nyheter och annan information, och därför behöver lärare få mer tid med sina elever. Det kräver avlastande yrkesgrupper i skolan och centralrättning av prov, men framförallt måste läraryrkets status höjas; kvalitetssäkrad lärarutbildning över landet, fortbildning, god löneutveckling och gott om tid är helt grundläggande för att behålla de mest kompetenta, drivna personerna i yrket och låta dem guida våra barn framåt.Unga människor måste få förmågan att avslöja falska nyheter och ta till sig de rättvisande.
Alternativa fakta motas bäst med verkliga fakta. Faktaresistens och vilseledande desinformation desarmeras med kunskap, sund skepsis och källkritik. Skolan kan göra informationssamhället till en enorm möjlighet. Kunniga lärare med tid gör elever till vakna, kunniga invånare, som ser igenom falska nyheter.
”Låt oss ta fram våra böcker och våra pennor. De är våra mäktigaste vapen. Ett barn, en lärare, en bok och en penna kan förändra världen.” Så sade Malala Yousafza. Och så säger även vi, för det är så vi bäst värnar vår demokrati.
Lina Nordquist
docent, riksdagskandidat (L)
Oscar Matti
lärarstudent, fullmäktigekandidat (L)