Dagens samlade forskning visar att grönytor i städer är tillgångar som behöver skyddas från kortsiktigt exploatering.
Grönytor bidrar till en hälsosammare livsstil, ökar barns motorik, minskar upplevd stress och minskar kostnader för avrinning av dagvatten.
De tar upp koldioxid, minskar buller, skapar attraktivare boende och höjer fastighetspriser, etcetera. Samtidigt som forskningen visar på nyttan med grönytor för männi-
skor och attraktiva städer fortsätter grönytor att reduceras. I Uppsala är andelen natur i staden mindre än i Stockholm. Går man in på Uppsalas kommuns hemsida ”Uppsala växer” får man leta för att hitta några idéer om hur det gröna skall förvaltas i framtiden.
De åtta etappmålen om långsiktiga miljömål handlar mest om bruna och grå system som energi, transport och byggande samt gröna jobb och ekologiska livsmedel, men inget om naturen i vardagsmiljön.
Inför den föreslagna nya översiktsplanen 2016 ordnades ett antal dialogmöten med mycket svåröverskådliga kartor som underlag. I stället för att tydliggöra planerna för grönstrukturer i en detaljerad karta hänvisades till annat underlagsmaterial. Dessa består av flera rapporter: ekosystemtjänster (värden som naturen ger oss människor), ekologiska landskap, skolor och förskolors användning av närnatur samt kartor på grönstruktur och ekosystemtjänster. Dessutom hänvisades till översiktsplanen 2010 i revideringen. För den som inte är van att läsa dokument och ladda hem rapporter, samt föra ihop dessa till en översikt om Uppsalas strategi om grönområden, kan det vara svårt att bilda sig en åsikt om vad kommunen egentligen har tänkt sig. Uppsala har även en parkplan och ett äldre naturvårdsprogram.
Vi tycker att Uppsala som Sveriges fjärde största stad borde ha en grönplan, det vill säga ett dokument som beskriver kommunens grönstruktur på ett för allmänheten, politiker och tjänstemän förståeligt sätt.
Med en grönplan kan det bli tydligare för exploatörer att se möjligheter, för kommunen att väga samman grönstrukturen med andra områden, och för boende att veta vad som är tänkt med deras vardagsskog inom den närmaste framtiden. I dag kommer exploateringen ofta som en överraskning för närboende och skapar konflikt mellan exploatör, kommun och boende.
En grönplan kan bli ett tydligt komplement till översiktsplanen. Ofta har grönytor en underordnad roll i planeringen och i jämförelse med behovet av bostäder så får de ofta dra det kortaste strået.
Trots att det i översiktsplanen 2010 stod att de ”gröna stråken skall värnas” i Uppsala, det vill säga dessa för Sverige unika gröna kilar som löper från centrum ut i omgivande landskap, naggas de gröna stråken i kanterna. Sedan översiktsplanen antogs har det byggts en väg över Gula stigen-kilen i form av ”Gottsundaallén” och den har minskats i bredd av villor i Valsätra, och nu planeras för bostäder tvärs över Arosparken i Hågakilen.
Börjar översiktsplanen och dess visioner spela ut sin roll?
I dag verkar det vara så vanligt att grönyteförslag i översiktsplaner blir överkörda i detaljplaner att det kort och gott bara noteras: ”Förslaget till detaljplan kan till viss del sägas avvika från intentionerna i översiktsplanen genom att ett parkområde, Malmaparken, nyttjas för bostadsbebyggelse”. Minskade skogar (som Malmaparken i Norby) får till följd av att äldre och barn får ta sig allt längre sträckor från hemmet för ett skogsbesök.
Ny forskning visar också att det är framförallt kvinnor och äldre som använder och uppskattar natur i städer mest (barn är dåligt studerade).
I detaljplanen för Malmaparken står det att ”generellt bör dock träd bevaras i så stor utsträckning som möjligt”. I dag finns inte ett träd kvar längs med den nya gatan.
Vi säger inte att man inte skall bygga bostäder eller tätt. Men vi borde ta tillvara de unika möjligheter som vi har i Sverige och Uppsala i dag för att skapa attraktiva gröna städer i framtiden. Vi vet att stora städer som New York, Melbourne och Singapore lägger stora pengar på att återskapa förlorade gröna stråk och grönytor, något vi redan har. En tydlig grönplan för det framtida Uppsala skulle vara på sin plats.
Marcus Hedblom, fil dr, Tankesmedjan Grön Stad
Debora Arlt, fil dr, Tankesmedjan Grön Stad
Jan Bengtsson, professor, SLU
Per Hedberg, ordförande i Naturskyddsföreningen i Uppsala