De senaste femton åren har två politiska system prövats i praktiken. När Moderaterna och alliansen styrde Uppsala 2006–2014 steg resultaten i skolan. Till slut tillhörde Uppsala Sveriges 50 främsta kommuner (av 290). Under Socialdemokraternas drygt tre år vid makten har resultaten i Uppsalas kommunala skolor rasat med nära 80 platser (UNT 4/1 och 27/1). Nästa mandatperiods stora utmaning blir att vända trenden och höja elevresultaten.
Vissa ser digitaliseringen som en möjlighet: ny teknik behövs i en globaliserad värld, som en metod. Samtidigt är riskerna uppenbara. Därför ska digitaliseringen styras utifrån gedigna ämneskunskaper. Saknas en kunskapsstrategi och gedigna ämnesinnehåll blir satsningen ineffektiv och i värsta fall kunskapsförstörande. Alla lärare ska erbjudas fortbildning i ämnet och i ett vetenskapligt förhållningssätt (evidens). Det måste vara möjligt för alla lärare att utvecklas i sitt yrke och göra karriär genom att undervisa. Satsningar på lärarnas ämneskunskaper, på kunskapsintensiva läromedel och på rigorös fortbildning i ämnet – som gymnasieskolans fysiklärare fick i höstas – kan inte ersättas av ny teknik.
Ibland höjs röster för att politiken inte ska lägga sig i skolans vardag. Men när Uppsalas resultat rasar i nationella jämförelser behöver politiken styra mot det som, enligt den samlade kunskapen på området, ger högre resultat: lärarna ska ägna sig åt yrkets kärnverksamhet: kunskapsuppdraget. I samband med våra drygt 150 skolbesök har lärare, rektorer och övriga skolutvecklare efterfrågat just detta stöd.
Därför presenterar Moderaterna i dag ett sjupunktsprogram för alla lärare. Syftet är att lärarna ska få mer tid att förbereda och utveckla sin undervisning så att elevresultaten höjs. Satsningen är unik i Skolsverige och kan ligga till grund för fler nationella reformer.
1. Lärarnas administrativa börda minskas genom att akademiskt skolade lärarassistenter anställs på varje skola – även lärare som snart är behöriga och legitimerade. Lärarassistenter ska exempelvis arbeta som elevmentorer, med elevernas studieplaneringar och med elevernas sociala fostran (ordning och reda) på lektionstid och under raster. Lärarna ska inte arbeta som rastvakter.
2. Lärarnas mötestid reduceras genom färre och effektivare möten. Rektorerna och lärarna arbetar tillsammans för att göra arbetsveckan så effektiv som möjligt. På så vis frigörs tid till förberedelser och utveckling av undervisningen.
3. Fler karriärtjänster införs med tydliga uppdragsbeskrivningar. Därmed blir det möjligt för alla lärare att göra karriär och utvecklas i sitt yrke genom att undervisa. All löneutveckling och alla karriärtjänster vilar på saklig grund.
4. Komplexa verksamheter kräver komplexa stödfunktioner. Lärarnas och rektorernas analysarbete underlättas genom inrättandet av en ny central analysenhet för alla skolformer, som bland annat snabbt tar fram relevant statistik och förklarar elevernas prestationer. Analysenheten stödjer och avlastar skolorna på uppdrag av huvudmannen, exempelvis genom att ansvara för att nationella prov rättas centralt (se nedan).
5. Lärarnas fortbildning förbättras och ämneskonferenserna utvecklas så att varje ämne hamnar i fokus. Lärarna erbjuds gedigen fortbildning i ett vetenskapligt förhållningssätt, projektledning och hur skolans undervisningsmetoder kan evidenssäkras på samma sätt som inom sjukvården. En central analysenhet, enligt ovan, handleder all skolutveckling och säkerställer att all skolutveckling sker utifrån rigorös forskning.
6. Central rättning av nationella prov införs etappvis. Ämnen som är svårbedömda, som till exempel svenska, prioriteras redan 2018–19. Därefter expanderas systemet utifrån de erfarenheter som görs.
7. Rollfördelningen rektor–lärare–elev–vårdnadshavare tydliggörs av varje skola så att alla vet vad de kan förvänta sig av varandra. Exempelvis får vårdnadshavare information om hur de på bästa sätt kan stödja sina barns skolarbete.
På nationell nivå behöver lärarutbildningarna reformeras så att innehållet bygger på rigorös forskning.Nya lärare behöver en verktygslåda av undervisningsmetoder samt veta i vilken ordning som metoderna ska tillämpas för att så många elever som möjligt ska lära sig så mycket som möjligt (effektiv undervisning). Lärarna ska även utbildas i hur evidens säkerställs. Varje universitetsämne bör få större ansvar för ämnesdidaktiken.
I höst bestämmer väljarna vilket ledarskap som Uppsala ska ha framöver. Moderaterna erbjuder ett ledarskap för höjda elevresultat och omfattande lärarsatsningar. Redan hösten 2018 kan lärarnas arbetsmiljö förbättras. I dag vittnar många lärare om att de saknar stöd och hjälp i sin vardag. Lärarna vill exempelvis veta vilka undervisningsmetoder som är mest effektiva vad gäller elevernas inlärning. Självfallet ska lärarna få stöd och hjälp i detta viktiga arbete!
Christopher Lagerqvist
utbildningsnämndens vice ordförande, kommunfullmäktigeledamot (M)
Erik Bengtzboe
talesperson utbildningsfrågor, riksdagsledamot (M)